Alla inlägg av allasvaren

Vad hände när Sydostasien drabbades av en tsunami 2004?

Den 26 december 2004 klockan 01:58 svensk tid (07:58 lokal tid) skedde en jordbävning i havet utanför den indonesiska ön Sumatra. Jordbävningen gjorde att havet kom i rörelse och skapade en flodvåg, en tsunami, som orsakade enorma skador på människor och land i många av länderna i Sydostasien.

Hur många som dog i tsunamikatastrofen är inte klart, men det finns siffror på mellan 220 000 och 300 000 personer. Flera miljoner människor blev hemlösa.

Jordskalvet uppmättes till 9,3 på richterskalan, och det är det näst största skalv som någonsin har uppmätts. Skalvet varade i upp till tio minuter.

Tsunamin 2004 – vilka länder drabbades?

De länder som drabbades hårdast av tsunamin 2004 var:

  • Indonesien
  • Sri Lanka
  • Thailand
  • Indien.

Det område i Indonesien som drabbades värst var Acehprovinsen på Sumatra, och då särskilt staden Banda Aceh. Flera städer i Aceh försvann i princip i flodvågen.

Svenska medier skrev framför allt om Thailand, eftersom det var där de flesta svenskar som råkade illa ut befann sig. De flesta svenskar som omkom befann sig i Khao Lak.
Något som vi kanske inte minns är att tsunamin nådde betydligt längre än så, och till och med i östra Afrika (Somalia, Kenya och Tanzania) var det flera hundra som dog i tsunamin. Även ögrupper som Maldiverna och Seychellerna, som ligger mellan Asien och Afrika råkade illa ut.

Tsunamin 2004 – hur många svenskar dog?

Indirekt drabbades även många andra länder, eftersom flera av de drabbade platserna är populära turistresmål. Sverige och Tyskland var de europeiska länder som förlorade flest människor. 543 svenskar omkom i tsunamikatastrofen, varav 542 i Thailand.

Källa: Wikipedia: Jordbävningen i Indiska Oceanen 2004

Vad är en tsunami?

En tsunami kan uppstå av en jordbävning under havsbottnen. När två jordplattor rör sig mot varandra i en jordbävning kommer stora mängder vatten omkring i rörelse. Denna rörelse förflyttar sig sedan i en cirkel från jordbävningen. Medan vågen befinner sig ute på djupt vatten så märks den inte så mycket. Det finns tillräckligt med utrymme för hela vågen att förflytta sig som en pelare från havsbottnen till ytan. Men när tsunamin närmar sig land och det blir grundare pressas vattnet upp underifrån och måste då ta vägen någonstans. Då höjs vattenytan och en våg uppstår som sköljer upp på land. En tsunamin kan även orsakas av ett vulkanutbrott.

Den 26 december 2004 lärde vi oss den hårda vägen vad en tsunami är. Då skapade en jordbävning under Stilla havet en tsunami där uppemot 300 000 människor omkom. Här kan du läsa mer om tsunamin i Sydostasien 2004.

Tsunami – vad betyder ordet?

Ordet tsunami är japanska. Tsu betyder hamn och nami betyder våg. På svenska brukar vi säga flodvåg.

Tsunami – när havet drar sig tillbaka

Flodvågen föregås av en vattenström ut mot havet. Det gör att när flodvågen närmar sig land kommer havsytan först att sjunka med flera meter innan själva vågen sköljer in över land. Det gör att om du befinner dig där det är långgrunt så får du en tsunamivarning några minuter i form av att vattnet drar sig tillbaka innan vågen kommer.

Har det förekommit tsunamier före 2004?

Under 1900-talet har det skett flera stora tsunamier före 2004:

  • på Bali 1917 där 15 000 människor dog
  • i Filippinerna 1976 där 8000 människor dog
  • i Guatemala 1976 där 23 000 människor dog

År 2011 skedde en kraftig jordbävning i Japan som ledde till en tsunami där 18 000 människor dog.

På Wikipedia hittar du en lista över tsunamier genom historien.

Tsunami – vad heter det i plural?

Ordet tsunami böjs en tsunami, flera tsunamier. Detta enligt Språkrådet.

Vad hände i Sydostasien 2004?

Här kan du läsa om tsunamin som drabbade Sydostasien 2004.

Hur kan jag bli av med mitt sötsug?

Drabbas du av sötsug ibland? Här får du tio tips som hjälper sig att slippa sötsuget:

  1. Ät regelbundet och gå aldrig hungrig. Ofta hör man folk prata om “klockan-tre-sötsuget” som om det vore en självklarhet. Om alla åt mellanmål klockan tre skulle det inte vara något känt begrepp. Ha med dig ett par morötter och en näve nötter till jobbet och ät det när du behöver extra energi på eftermiddagen.
  2. Sov tillräckligt. Sömnbrist gör dig godissugen. Om du är utvilad är risken mindre att du petar i dig sötsaker.
  3. Analysera dina vanor. Notera vid vilka tillfällen du äter onyttigheter. Är det framför teven på kvällen? Gör något annat på kvällarna än att se på teve. Ta en promenad, läs en bok eller träffa en kompis.
  4. Skaffa en ny vana. Ett sätt att bryta mönstret kan vara att skaffa en ny vana. Brukar du ta en fika med en kompis på torsdagarna? Äter ni alltid wienerbröd då, fast ni säger till varandra att ni inte borde? Gör något annat nästa torsdag, som inte är sammankopplat med sötsaker. Gå på en konsert eller museum.
  5. Belöna dig själv på något annat sätt. Äter du godis för att belöna dig själv för att du har gjort något bra? Fundera på vad du kan ge dig själv i stället. Kan du köpa en pocketbok eller en tidning i stället för en kexchoklad?
  6. Avstå helt från socker och snabba kolhydrater i två till tre veckor. Att äta mycket socker och snabba kolhydrater kan ge ett sug efter ännu mer. Ett sätt att komma ur det kan vara att avstå helt under ett par veckor.
  7. Ät lördagsgodis. Bestäm dig för att bara äta sötsaker en dag i veckan. När du blir godissugen så behöver du inte tänka “jag får inte äta godis” utan “jag får äta godis på lördag”. Det kan göra det lättare att avstå de andra dagarna.
  8. Ät en bit mörk choklad. En bit mörk choklad kan stilla godisbegäret, men det måste vara riktigt mörk choklad, annars innehåller den en massa socker. Minst 70 procent kakao ska den ha, men gärna 80 eller 90.
  9. Ät lakrits. Om du gillar lakrits kan du ta ett par lakritspastiller som bara består av lakrits och inget socker.
  10. Borsta tänderna. Med nyborstade tänder får du mindre lust att stoppa något i munnen och förstöra den fräscha smaken.

Vad är stevia?

Stevia är en växt, som även heter sötflockel och som kommer från Paraguay. Sötflockeln får den söta smaken av steviolglykosider. De är cirka 300 gånger sötare än socker och går att använda som sötningsmedel.

Sedan 2011 är steviolglykosider, E 960, godkända som livsmedel inom EU. Det innebär att man får sälja livsmedel som är sötade med en viss begränsad mängd steviolglykosider. Själva växten stevia är däremot inte godkänd som livsmedel.

Läs gärna mer om Stevia och steviolglykosider hos Livsmedelsverket. Där står det bland annat så här:

Att märka produkter som innehåller tillsatsen steviolglykosider med uppgiften ”sötad med Stevia” eller liknande är vilseledande. Produkterna innehåller inte stevia utan vissa ämnen, steviolglykosider, som är utvunna ur stevia.

Är stevia naturligt?

Stevia marknadsförs som ett naturligt sötningsmedel. Enligt den här artikeln i DN är det inte mer naturligt än andra sötningsmedel:

Medlet har gått igenom en reningsprocess då man koncentrerar de sötande ämnena. Slutresultatet är inte mer naturligt än något annat sötningsmedel och har lite gemensamt med den ursprungliga plantan, menar Livsmedelsverket.

Är stevia nyttigt?

Är stevia nyttigt? Är det bättre än vanligt socker? I marknadsföringen kan vi läsa att det är kalorifritt och varken påverkar tänderna eller blodsockret. Men det är alltså framställt på tämligen konstgjord väg. Du får själv avgöra om du tycker att det är nyttigt eller inte.

Är stevia farligt?

Vi på allasvaren.se har inte hittat några studier som visar att stevia är farligt. Men man bör inte få i sig mer än den rekommenderade maxmängden på 4 mg per kilo kroppsvikt och dag. Det innebär enligt den här artikeln i SvD att “ett barn på 20 kilo kan dricka en liter läsk sötad med steviolglykosider varje dag under förutsättning att man inte äter något annat med tillsatsen i. Motsvarande siffra för en vuxen som väger 60 kilo är tre liter läsk.”

Är stevia gott?

En del tycker att stevia är gott, andra tycker att det har en konstig bismak.

Är stevia lchf?

Stevia marknadsförs ofta som ett alternativ för den som äter lchf och vill undvika socker, men är det verkligen bättre? Det beror på hur du ser på det. Stevia påverkar inte blodsockret på samma sätt som socker men det kan trigga igång sötsuget på samma sätt. Så här står det i en artikel i SvD:

– Steviolglykosider är inte bättre bara för att de utvunnits ur ett blad. De stimulerar belöningssystemet på samma sätt som socker och andra sötningsmedel. Och även om det inte påverkar blodsockret så håller det vår längtan efter det söta vid liv, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Lchf-förespråkaren doktor Annika Dahlqvist säger:

Jag tycker egentligen att vi ska försöka komma bort från den söta smaken. Det finns risk för att bakverk sötade med Stevia Strö kan trigga sötsug, och man kan gå vidare med sockerintag.

Det finns så mycket god LCHF-mat som inte är söt, att det räcker fullt upp för att hålla oss mätta och nöjda och med gott näringsintag.

Lchf-förespråkaren kostdoktorn Andreas Eenfeldt säger:

Själv är jag inget fan av sötningsmedel oavsett ursprung. Jag har aldrig sett Stevia som ”naturligt”. Det är som sagt framrenat ur blad och därmed inte mer naturligt än att snorta kokain (som också är framrenat ur blad).

LCHF – vad kan man äta till frukost och mellanmål?

Äter du LCHF? Här får du ett gäng idéer om vad du kan äta till frukost och mellanmål

LCHF-frukost

LCHF-frukost, vad ska man äta då? Vår traditionella frukostmat är ju ofta bröd, müsli, gröt och andra kolhydratstinna rätter. Här kommer några förslag på vad du kan äta till LCHF-frukost. Välj en punkt ur listan eller kombinera så många du behöver för att bli mätt och nöjd:

  • kokta ägg
  • stekta ägg
  • omelett med färska örter
  • omelett med fetaost och tomater
  • omelett med tonfisk
  • stekt halloumi
  • äggröra – gärna med ost i
  • stekt kött eller kyckling
  • tonfisk
  • sardiner i tomatsås
  • makrill i tomatsås
  • dessertostar, till exempel brieost
  • keso
  • avokado
  • LCHF-bröd (googla för att hitta recept)
  • turkisk eller grekisk yoghurt (10 % fett) med nötter eller fröer och lite bär och kanske någon matsked kokosolja i
  • olika typer av nötter, till exempel valnötter, sötmandel, hasselnötter eller makadamianötter
  • olika typer av fröer, till exempel pumpafrön, solrosfrön eller sesamfrön
  • majonnäs
  • gravad eller rökt lax
  • smör
  • stekta grönsaker som växer ovan jord, till exempel vitkål och tomater
  • stekt svamp
  • mascarpone med några bär
  • vispgrädde – i kaffet eller ät med vanilj och kanel och kanske några blåbär
  • crème fraiche.

Vill du ha fler idéer till LCHF-frukost? Ett tips är att inte fokusera så mycket på att det måste vara särskild frukostmat. Ät det du tycker är gott ur LCHF-kosten bara, även till frukost.

LCHF-mellanmål

Vad ska man egentligen äta till mellanmål när man äter LCHF? Här kommer några tips:

  • keso blandad med vispad grädde, vaniljpulver, några krossade nötter och några bär
  • naturell yoghurt, gärna fet turkisk eller grekisk, kanske med någon matsked kokosolja i och nötter
  • smoothie på grekisk eller turkisk yoghurt, creme fraiche, vaniljpulver och några bär
  • en smörgås på någon typ av LCHF-bröd med valfritt pålägg, till exempel ost eller avokado
  • en avokado med lite tamarisoja på
  • ett eller två kokta ägg
  • en bit ost
  • en burk makrill eller sardiner i tomatsås.

 

Vad är paleo?

Paleo, paleolitisk kost eller stenålderkost handlar om att äta så som vi gjorde på stenåldern. Teorin är att människan biologiskt inte har ändrats särskilt mycket sedan stenåldern. Däremot har vi ändrat vår kost mycket sedan dess. Genom att gå tillbaka till att äta som vi gjorde på den tiden kan vi må bättre och även hålla vikten bättre.

Paleo – vad äter man?

Det här kan du äta om du vill äta enligt paleo:

  • kött (gärna vilt)
  • fisk och skaldjur
  • ägg
  • grönsaker och rotfrukter
  • kryddor och örter
  • frukt och bär
  • nötter och fröer
  • kokosolja och olivolja.

Här hittar du en lista med råvaror som är paleo.

Paleo – vad äter man inte?

Om du vill äta enligt paleo ska du undvika den här maten:

  • spannmål
  • tillsatt socker (eventuellt är det okej med honung, kokossocker och lönnsirap)
  • baljväxter
  • mejeriprodukter
  • alkohol
  • processad mat
    vanligt bordssalt (men havssalt är okej).

Paleo – varför ska man äta så?

Många som äter paleo menar att magen fungerar bättre, att de har bättre immunförsvar, jämnare energinivå och bättre ny. Många säger också att de har gått ner i vikt.

Är du nyfiken? Är du missnöjd med dina nuvarande matvanor eller din vikt? Det enda sättet att få veta om paleo passar dig är att prova. Kanske vill du äta helt enligt paleo under en månad och se vad du får för effekter?

Vad är 5:2-dieten?

5:2-dieten är en metod för periodisk fasta. Den går ut på att du under fem av veckans dagar äter som vanligt. Två av dagarna äter du däremot mindre än vanligt. Enligt de flesta förespråkare för 5:2 behöver dina två fastedagar inte ligga efter varandra, bara du fastar två dagar i veckan.

Om du vill kan du låta bli att äta helt under fastedagarna, men det är tillåtet att äta en eller flera små måltider. Sammanlagt får du dock inte få i dig mer än 500 kalorier om du är kvinna och 600 kalorier om du är man.

Om du använder 5:2-dieten för att gå ner i vikt är det viktigt att du inte äter mer än du brukar de dagar du äter som vanligt. Var noga med det – det är lätt hänt att det slinker ner mer än vanligt, kanske för att du är extra hungrig dagen efter fastan.

Om du tränar hårt, kanske för att gå ner i vikt, kan det vara klokt att lägga dina träningspass under de dagar som du äter normalt. Men det kan variera från person till person, så prova dig fram – kanske fungerar det bra för dig att träna även om du äter mindre än vanligt.

5:2-dieten – vad ska man äta?

Det finns inga särskilda restriktioner för hur du ska äta under de fem dagar som du äter som vanligt. Men om du vill ta hand om dig själv om din kropp så bör du förstås äta bra och lagom mycket mat även då.

Under de två dagarna som du fastar vill du antagligen äta mat som mättar så mycket som möjligt per kalori. Mat med gott om proteiner, till exempel fisk eller kyckling, kan vara bra. Även många grönsaker mättar bra per kalori.

Fördelar med 5:2

Här följer några argument för 5:2:

  • Kroppen hinner inte börja svälta. Något som anses vara en fördel med 5:2 och periodisk fasta – jämfört med traditionell fasta – är att kroppen inte hinner gå in i svältläge. När det börjar bli dåligt för kroppen är det dags att börja äta igen.
  • Du kan gå ner i vikt. Överviktsstatistiken talar sitt tydliga språk – många av oss äter för mycket. För den som är överviktig finns det stora hälsofördelar med att gå ner i vikt. Om 5:2 hjälper dig att gå ner i vikt är det alltså bra för dig, så prova gärna om du tror att det passar dig. När du väl har gått ner de extra kilona kan du med fördel fundera på om du vill fortsätta med dieten eller om du ska hitta ett annat sätt att leva sunt för att behålla din nya vikt. Här kan du läsa om att äta för att gå ner i vikt och om att träna för att gå ner i vikt.
  • Risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Det finns tecken på att 5:2 minskar risken för cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Hjärnan blir skarpare. Hos många människor blir hjärnan skarpare vid svält. Förklaringen sägs vara att när kroppen befinner sig i svältläge måste vi snabbt klura ut hur vi ska skaffa ny mat för att inte svälta ihjäl. Om detta kan man läsa i till exempel den här 5:2-artikeln i Expressen.
  • Det är det naturliga sättet att äta. Förespråkarna för 5:2 säger att människan inte är skapad för att ha tillgång till mat hela tiden. Kortare svältperioder är normalt för oss, vilket gör att kroppen mår bra av det.

Nackdelar med 5:2

Här följer några argument mot 5:2:

  • Det är lätt att överäta. Om du äter enligt 5:2-metoden finns det stor risk att du kommer att vara mer hungrig än vanligt dagarna efter en fastedag. Då är det lätt att äta för mycket. Dessutom kanske du känner dig ”duktig” som fastade i går och tycker att du kan unna dig något onyttigt som belöning. Ät svälta sig en dag och överäta en annan dag är naturligtvis inte bra för kroppen, och du kommer inte att gå ner i vikt – kanske kommer vikten till och med att öka.
  • Du kan bli lättirriterad. En nackdel som 5:2 har gemensamt med många andra dieter är att det för många människor är jobbigt att gå hungrig. Du blir kanske lättirriterad och får svårt att sköta ditt jobb – för att inte tala om att träna. Det gör att motivationen försvinner och du inte orkar fortsätta med dieten. Kanske slutar du med dieten, för att sedan hoppa på den eller någon annan diet, och så är du inne i jojo-bantningsträsket. Då är det bättre för dig att hitta ett bra sätt att äta som du kommer att vilja fortsätta med resten av livet.
  • Du kan bli trött, orkeslös och frusen och få huvudvärk.
  • Det är inga sunda ideal? Många menar att 5:2 inte förmedlar särskilt sunda ideal. Ungdomar – till och med barn – bantar allt längre ner i åldrarna och ätstörningar är fortfarande vanliga. Vi behöver förmedla till de unga att mat är något nyttigt och positivt. ”Det behövs ju ständigt nya metoder eftersom de flesta går upp i vikt igen. Forskningen visar att ångesten ökar med kilona och att det snart är dags för nästa metod. Det kallas jojo-bantning men kunde kanske lika gärna heta 5:2. Om du äter måste du svälta.” Så skriver Eva Franchell i den här ledaren om 5:2 i Aftonbladet.
  • Dieten är inget för dig som inte är fullt frisk. Om du har diabetes, är gravid eller underviktig eller om du inte är fullt frisk bör du inte prova 5:2 utan att först fråga din läkare.
  • 5:2 ger inga särskilda fördelar. Enligt vissa motståndare är de enda fördelarna med 5:2 att man går ner i vikt, vilket förstås är bra om man är överviktig, men det kan man lika gärna göra genom att äta allmänt bra mat och träna. Så då behövs inte 5:2-dieten.

Motståndare till LCHF

Alla är inte övertygade om att LCHF är rätt väg för att äta hälsosamt och undvika övervikt. Här är några av dem som har uttalat sig mot LCHF:

Stephan Rössner: Det är energiunderskottet som spelar roll

Stephan Rössner är professor i hälsoinriktad beteendeforskning och arbetar med överviktiga vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. En artikel i Dagens Medicin handlar om en studie som visar att det inte spelar någon roll vilken metod man använder om man vill gå ner i vikt; det viktiga är att äta mindre.

– Det här är precis det jag och flera med mig alltid hävdat, att det är energiunderskottet som spelar roll, inte om energin kommer från kolhydrater, proteiner eller fett, säger Stephan Rössner.

Fredrik Paulún: Strikt LCHF ger minskad träningslust och nedstämdhet

Fredrik Paulún är näringsfysiolog, författare och föreläsare och har ett eget varumärke med hälsosamma livsmedel. När Olga Rönnberg intervjuar honom på sin blogg hos Mama (länk borttagen pga trasig) säger han så här:

OR: Vad anser du om LCHF?
FP: För många sjuka personer som diabetiker, vissa cancerpatienter, epileptiker etc kan det vara jättebra eftersom nyttan överstiger nackdelarna. Strikt LCHF (där max 5-10% av energiintaget kommer från kolhydrater) har vissa problem som t ex minskad träningslust och nedstämdhet. Därför är det bättre att använda isodieten som tillåter 33% kolhydrater vilket är mer balanserat och ger energi till både muskler och hjärna samtidigt som det ger mängder av nyttig kolhydrathaltig mat som frukt, bär, fullkornsprodukter etc.

Maj-Lis Hellenius: Fett är inte bra i stora doser

Maj-Lis Hellenius är professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet. Hon har skrivit boken Hälsosam livsstil och det goda i livet. Så här säger hon om de studier som finns om LCHF:

– Idag finns över 200 000 publicerade studier – epidemiologiska studier, interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost, och de som visar på nya molekylärbiologiska mekanismer – och de allra flesta visar att mättat fett inte är bra i stora doser. Som forskare ska vi titta på denna helhet och göra en syntes, medan de som förespråkar LCHF kan plocka något resultat ur mängden och slå upp det som en sanning.

Maj-Lis Hellenius säger och att LCHF är den farligaste dieten vi har haft. Hellenius har även yttrat sig i DN om att debattklimatet är hätskt nuförtiden.

Paolo Roberto: Det är en metod för lata idioter

Paolo Roberto är före detta boxare och numera bland annat programledare och kokboksförfattare. Han har italienska rötter och hans kokböcker innehåller ofta pastarätter. Så här säger Paolo Roberto i en intervju i tidningen Café:

Vissa påstår att man blir tjock av pasta?
– Man blir tjock av kött också om man äter för mycket av det. När det gäller hälsa är folk helt dumma i huvudet.

Jag antar att du inte gillar den nya LCHF-dieten där man ska äta lite kolhydrater och mycket fett?
– Det är en metod för lata idioter, man går ner i vikt utan att träna, men den fungerar inte i längden för vi behöver kolhydrater för att orka träna och för att inte bli olyckliga och trögtänkta. Hjärnan och musklerna behöver sina kolhydrater. Dessutom vet man inte vilka konsekvenserna av LCHF är. Folkhälsoinstitutet säger att vi får i oss för mycket mättade fetter, men folk lyssnar hellre på någon bloggare.

[…]. Alla de som förespråkar de här metoderna vi pratade om innan kan komma och debattera med mig, men de får ta av sig tröjan först.

Förespråkare för LCHF

De två kanske mest kända förespråkarna för LCHF är Andreas Eenfeldt, även kallad kostdoktorn, och Annika Dahlqvist, som ibland kallas fettdoktorn.

Andreas Eenfeldt om LCHF: Ät dig mätt på god mat och gå ner i vikt

Andreas Eenfeldt är läkare och specialist i allmänmedicin. Enligt honom handlar LCHF om att “äta sig mätt på god mat och ändå gå ner i vikt.” Andreas Eenfeldt skriver så här på sin webbplats:

Det har varit mycket debatt senaste åren, men lågkolhydratkost är numera godkänt av Socialstyrelsen för behandling av övervikt eller diabetes typ 2. Allt fler vetenskapliga studier visar bäst effekt av LCHF för vikt- och blodsockerkontroll. Antalet positiva läkare och professorer ökar stadigt.

Annika Dahlqvist: LCHF hjälper personer med övervikt och diabetes

Så här skriver Annika Dahlqvist på sin webbplats:

Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare. Av den tillgängliga maten föredrog hon de fetaste bitarna. Instinktivt kände hon att det animaliska fettet var både näringsrikt och energigivande.

Den primära hypotesen måste därför vara att animaliskt protein och fett är det bästa för oss att äta. Om denna hypotes mot förmodan skulle vara felaktig måste det till omfattande och relevant forskning för att bevisa det.

Hon fortsätter:

För ca 10000 år sen började mat med hög kolhydrathalt komma in i människans kost: spannmål, ris och majs. Efter det har vi fått allt rikligare tillgång till stärkelserik föda. På 1600-talet kom potatisen. Detta ledde inte till förbättrad hälsa, snarare tvärtom.

Annika Dahlqvist blev kanske mest känd när hon blev anmäld av två dietister för att hon rekommenderade LCHF-kost till patienter med övervikt och diabetes typ 2. Socialstyrelsen utredde ärendet med hjälp av professor Christian Berne, som är expert på diabetesvård.

Christian Berne kom fram till att Annika Dahlqvists kostråd fungerar för patienterna med övervikt och diabetes “med reservation för att den vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre kolhydratinnehåll och att långtidsstudier (> 1 år) saknas.” Socialstyrelsen friade därför Annika Dahlqvist.

Här kan du läsa Socialstyrelsens beslut om Annika Dahlqvist. Det blev förstås uppmärksammat av pressen:

LCHF – för och mot

Det finns många argument för och mot LCHF – du har säkert sett att debatten ibland hettar till. Det finns också vetenskapliga studier som talar både för och mot LCHF.

Livsmedelsverket skriver om olika dieter, bland annat lågkolhydratkost, som LCHF är ett exempel på. Så här står det:

”Fördelen med lågkolhydratkost är att det är tydligt vilka livsmedelsgrupper man ska utesluta eller begränsa. På så sätt kan det bli enklare att inte äta för mycket. Att utesluta söta livsmedel som kakor, godis, söta drycker och fiberfattiga spannmålsprodukter som vitt bröd är bra ur ett hälsoperspektiv eftersom de innehåller mycket energi men lite näring.

Nackdelen med lågkolhydratkost är att det lätt blir mycket kött, charkprodukter, smör och grädde och för lite baljväxter, rotfrukter och fullkornsprodukter. Detta innebär att man kan få i sig för mycket mättat fett och för lite fiber och fullkorn.

Det går att få till en väl balanserad lågkolhydratkost om man i huvudsak väljer mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, bär, frön och nötter och ersätter en del av det mättade fettet från kött, smör och grädde med omättade fetter från exempelvis fet fisk, raps- och olivolja.”

För LCHF –vetenskapliga studier

Wikipedia-artikeln om LCHF säger att “På senare år har det kommit ett antal studier på kost med mindre kolhydrater och högre andel fett som stödjer teorierna bakom LCHF”. Hos LCHF-förespråkaren, Andreas Eenfeldt, Kostdoktorn, hittar du en lista över studier som talar för LCHF.

Enligt den här artikeln i Läkartidningen finns det inget vetenskapligt stöd för att ett högt intag av fett skulle vara farligt.

En kritik som ofta framförs mot LCHF är att fett, och då särskilt mättat fett, ökar risken för hjärtsjukdomar. Enligt studien WHI 2006 är det inte så. Ett antal av studiens deltagare gick på en lågfettdiet (alltså vad man skulle kunna betrakta som motsatsen till LCHF) och åt mycket frukt och grönt, men de minskade inte risken för hjärtsjukdom. Inte heller gick de ner i vikt.

LCHF är bra för att gå ner i vikt på kort sikt

Enligt Wikipedia finns det flera studier som visar att LCHF fungerar för att gå ner i vikt på ett till två års sikt. Baksidan är dels att metoden inte fungerar bättre än andra dieter, dels att studierna inte svarar på frågan vad som händer på lång sikt. Här är tre studier som WIkipedia-artikeln hänvisar till:

I samma Wikipedia-artikel kan man även läsa att “Andra studier har visat att kolhydratfattig kost förvisso kan påverka vikten kortsiktigt, men främst i form av att kroppens vattenmängd minskar.”

Mot LCHF – vetenskapliga studier

 

Enligt den här översikten i American Journal of Clinical Nutrition visar de flesta studier att det finns ett samband mellan intaget av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar.

SvD berättar om en svensk-amerikansk studie gjord vid Karolinska Intitutet och Harvarduniversitetet: “Resultaten av studien […] visar att att det utöver kända riskfaktorer som högt blodtryck, rökning och fysisk inaktivitet finns klara samband mellan vad vi stoppar i oss och risken för att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom.” Artikeln berättar vidare att “Risken att insjukna ökade i takt med att de höll igen på kolhydrater och åt mer protein. Hög andel växtprotein i maten var mindre skadligt än hög andel djurprotein.”

Mot LCHF: inte bra för miljön

Ett annat argument mot LCHF är miljöaspekten. LCHF är en diet där man äter mycket animaliskt fett och det finns argument för att det är bättre för jordklotet om vi äter mindre av det och mer vegetabilisk föda.

Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson har gjort ett reportage där de visar att flera av de studier som LCHF-förespråkarna hänvisar till är sponsrade av företag inom köttindustrin eller andra som vinner på lågkolhydratkost. “Bland finansiärerna finns amerikanska nötköttsbranschen genom National Cattlemens Association, mejeriföretag som Swissmilk och organisationer som är knutna till den amerikanska bantningsgurun Robert Atkins, numera död, men vars fru driver Atkinsrörelsen vidare med storsäljande bantningsböcker, skrifter och föredrag.” Så står det på Sveriges Radios webbplats. Daniel Öhman och Malin Olofsson har även skrivit boken Matens pris, som handlar om fusket och den dåliga djurhållningen som ligger bakom de låga matpriserna.

Myter om LCHF

I den här Expressen-artikeln om LCHF slår LCHF-förespråkarna Andreas Eenfeldt och Anna Hallén hål på ett antal myter om LCHF.

Läs mer

Här kan du läsa vad LCHF är.

Läs gärna mer om vad LCHF-förespråkarna och LCHF-motståndarna säger.