Kategoriarkiv: Människokroppen

Kan jag gå ner i vikt genom att träna?

Ja, du kan gå ner i vikt genom att träna. Då behöver du börja träna – eller öka din träningsmängd – men inte samtidigt börja äta mer. För att gå ner i vikt behöver du göra av med mer energi än du stoppar i dig. Det kan du göra på två sätt:

  1. Äta mindre.
  2. Röra på dig mer.

Det bästa är en kombination av de två.

Läs här om att gå ner i vikt med promenader.

Läs här om att gå ner i vikt med löpning.

Brukar du inte träna? Tycker du att det är tråkigt och jobbigt? Är du ointresserad av att svettas inne på gymmet? Så här är det: Du behöver hitta ett (eller flera) sätt att röra på dig som du gillar, och så behöver du göra det ofta, till exempel en halvtimme varje dag eller en timme varannan dag – i resten av ditt liv. Att röra på dig behöver absolut inte innebära att lyfta vikter eller svettas i löpspåret (om du inte gillar det förstås). Vilken typ av person är du? Vad gillar du? Här kommer några förslag på hur du kan träna beroende på hur du är som person.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar adrenalinkickar

Gillar du adrenalinkickar kanske du vill prova något av det här:

  • downhill mountainbike
  • utförsåkning på skidor eller snowboard
  • kite surfing
  • backhoppning.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar socialt umgänge

Gillar du att vara social på din fritid? Gå med i en (idrotts)förening. Möjligheterna begränsas bara till vad som finns på orten där du bor. Du kan till exempel träna bollsporter, kampsport eller dans.

Olika typer av gruppträning på gymmet kan också fungera, även om det sociala inslaget kan vara mindre där.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar att vara ute i naturen

Ute i naturen kan du till exempel ägna dig åt

  • skidåkning/rullskidåkning
  • löpning/joggning
  • simning på sommaren
  • vandring
  • cykling – till exempel på landsväg eller mountainbike i skogen.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar att vara hemma

Hemmaträning kan vara:

  • yoga (På youtube finns massor av yoga. Det finns också ett antal prenumerationstjänster med yogafilmer.)
  • träna med hjälp av youtube eller en tränings-dvd eller liknande (Det finns ett nästan oändligt utbud av olika träningsformer: yoga, aerobics, box, styrketräning, pilates etc. Hos Vårdguiden hittar du några filmer.)
  • styrketräning med gummiband och egen kroppsvikt
  • dans i vardagsrummet till din favoritmusik
  • hoppa hopprep
  • gå på ett löpband eller en trappmaskin eller cykla på en motionscykel.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som är en ensamvarg

Du som gillar att träna ensam kan till exempel träna

  • styrketräning
  • löpning
  • promenader
  • längdskidåkning.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar långsamhet

Du som vill ta träningen i lugn och ro kan till exempel träna

  • yoga
  • pilates
  • andra långsamma gruppträningsvarianter på gymmet
  • promenader.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som gillar när det går undan

Vill du ha fart och fläkt när du tränar? Här är några träningsformer för dig:

  • ridning i skogen
  • cykling av olika slag
  • inlines eller skateboard
  • skidåkning – på längden eller utför.

Träna för att gå ner i vikt – för dig som vill svettas

Du som vill svettas ordentligt kan till exempel prova

  • olika typer av yoga i värme, som bikramyoga, hot vinyasa eller hot mojo
  • intervallöpning
  • olika typer av spänstträning
  • spinning/gruppcykling.

Möjligheterna är oändliga och de här listorna kan lätt göras både flera och längre. Har du ännu inte hittat den träning som passar just dig? Gör en plan för hur du ska hitta den. Bestäm dig för att du ska prova till exempel tio olika aktiviteter de närmaste två månaderna. Fortsätt med den eller de aktiviteter du tyckte var roligast.

Hos Vårdguiden hittar du mer information om varför det är livsviktigt att röra på sig.

Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

När du vill gå ner i vikt ställer du dig antagligen två frågor:

  • Vad ska jag äta för att gå ner i vikt?
  • Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

Svaret på de här frågorna varierar beroende på vem du frågar. Du måste alltså själv komma på vad som passar just dig. Och hur ska du veta det? Det finns bara ett sätt att vara helt säker: prova dig fram. Innan du bestämmer dig för vad du ska prova: läs på! Det finns många experter på viktnedgång. Och förvånansvärt ofta har de helt olika åsikter om hur man gå ner i vikt. Det finns också många som inte är experter men som har gått ner i vikt på ett sätt som fungerade för dem. Hoppa alltså inte på första bästa diet. Läs på innan du bestämmer dig för vad du ska prova. När du väl provar kan du förstås inte nöja dig med två veckor och sedan konstatera att du inte gick ner tillräckligt. Bestäm dig i förväg hur lång tid du ska prova ditt nya sätt att äta och leva. Tre månader? Sex månader? Gör sedan en utvärdering, där du ställer dig frågor som: Hur mår jag av att äta så här? Har jag gått ner i vikt? Hur mycket? Vill jag fortsätta äta så här eller behöver jag förändra något? Du ska hitta ett sätt att äta som fungerar för dig resten av livet. Ta för vana att utvärdera ditt sätt att äta regelbundet, men kanske inte för ofta. Var beredd på att det kommer veckor när du inte går ner något alls. Det är okej.

Vad ska jag äta för att gå ner i vikt?

Vad du ska äta för att gå ner i vikt beror på vem du frågar. Lågkolhydratdieter som LCHF är på modet och det är många som har gått ner i vikt på det sättet. Det finns också experter som pekar på att det inte är bra i längden att äta mycket mättat animaliskt fett. Hur vill du göra? Prova att äta LCHF under en period för att gå ner i vikt och sedan övergå till att äta mer kolhydrater, kanske i form av grönsaker, för att hålla vikten och leva sunt på sikt?

De flesta är i alla fall överens om att det här är bra saker att äta:

  • grönsaker (äter du lchf ska grönsakerna ha växt ovan jord)
  • proteinmat som ägg, fisk, kött och baljväxter
  • bra fetter som finns i till exempel avokado, fet fisk, olivolja, naturella nötter och fröer.

De flesta är också överens om att det här är sådant du ska undvika:

  • livsmedel med mycket socker, till exempel godis, läsk och efterrätter
  • chips och liknande
  • snabbmat som pommes frites och annat friterat
  • alkohol.

Ett tips är att äta så ren och oprocessad mat som möjligt, det vill säga mat som ingen har gjort något med. Frukt och grönsaker är bra exempel på det. Det finns till exempel fakta som tyder på att blåbär kan vara bra att äta om man vill gå ner i vikt. Läs också alltid innehållsförteckningen på det du äter. Konstiga tillsatser och e-nummer får dig kanske inte att gå upp i vikt, men om du vill ta hand om din kropp på sikt kanske du ändå väljer att inte ge kroppen så mycket sådant.

Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

Det är samma sak här: beroende på vilka experter och förståsigpåare du frågar kommer de att svara olika saker. Här är några tips som har fungerat för många:

  • Ät tillräckligt ofta så att du aldrig blir för hungrig.
  • Ät dig mätt men inte övermätt.
  • Ät regelbundna måltider. Ät mellanmål så att du aldrig behöver gå hungrig. Om du äter god och näringsrik mat regelbundet finns det lite eller inget utrymme för godissug och småätande av onyttigheter.
  • Hoppa inte över några måltider.

Men så finns det de som säger tvärtom och använder sig av det som kallas periodisk fasta. Det finns flera varianter på det. En variant, den populära 5:2, går ut på att du äter som vanligt fem dagar i veckan och att du äter ytterst lite de andra två dagarna. En annan variant, som kallas 16:8, är att du äter alla dina måltider under åtta timmar, till exempel mellan 12 och 20, och sedan inte äter något under resten av dygnet. Är det en metod som kan fungera för dig? Prova under en period och utvärdera sedan resultatet.

Använd gärna lördagsgodisprincipen: en gång i veckan får du äta det där som du längtar mest efter. I lagom mängd. En efterrätt. En liten godispåse. Ett par glas vin. Det handlar inte om att trycka i dig hur mycket som helst.

En annan metod för att gå ner i vikt, om du vet med dig att du äter mycket godis och andra onyttigheter kan vara att hitta mönster hos dig själv. När och varför äter du onyttigheter? Framför teven på kvällen? På eftermiddagsfikat för att du är hungrig då? Hur kan du bryta dina dåliga mönster? Byta tevesoffan mot en kvällspromenad? Alltid ha med dig nyttiga mellanmål till jobbet?

Hur går man ner i vikt?

Här kommer hittar några tips som kan hjälpa dig att gå ner i vikt på ett hälsosamt och grundläggande sätt – så att du sedan kan behålla din nya vikt. Det är bättre att hitta ett sätt att äta och leva som du kan fortsätta med resten av livet än att banta eller gå på diet då och då.

Gå ner i vikt långsamt

På löpsedlar och i veckotidningar matas du med myten om att det finns en quickfix till att bli smal. Strunta i det! Det tar tid. Låt det ta tid. Du är värd att ta dig den tiden.

Ät bra mat och rör på dig

För att gå ner i vikt behöver du göra av med mer energi än du äter. Det finns två sätt att åstadkomma det: att äta mindre och att röra på dig mer. Att röra på sig behöver inte betyda att du går till gymmet – om du inte vill det förstås. Läs mer här om att träna för att gå ner i vikt. För att ha en hälsosam livsstil som håller i längden behöver du inte bara låta bli att äta för mycket; du behöver också äta bra mat.

Sätt upp mål

Vad vill du uppnå? Kanske har du redan ett viktmått som du vill uppnå, till exempel att du vill gå ner tio kilo från och med nu. Annars kan det vara bättre att ha ett mål som handlar om att komma i ett par jeans som du inte kan ha längre eller minska midjemåttet med ett antal centimeter. Det kan också vara ett mål som handlar om att du mår bättre på något annat sätt. Kanske vill du jogga en sträcka som du inte klarar idag. Kanske vill du få bättre värden på läkarundersökningen. Dela upp målet i flera delmål. Var konkret och detaljerad. Hur långt ska du ha kommit om en månad? Om två månader? Sätt datum för när du ska ha nått dina delmål och när du ska ha nått ditt stora mål.

Gör en handlingsplan

När du har bestämt dig för vad du vill uppnå behöver du bestämma dig för hur du vill uppnå det. Var konkret! “Jag ska träna tre gånger i veckan och äta onyttigheter bara på lördagar.” är till exempel en bra handlingsplan. Konkretisera gärna ytterligare. Hur lång tid ska du minst träna för att det ska räknas som ett avklarat träningspass? Vad räknas till onyttigheter?

Prova olika sätt att gå ner i vikt

Om du inte går ner, om du inte får tillräckligt bra resultat eller om du helt enkelt inte trivs med dina nya vanor så testa nya. Det finns inte ett rätt sätt att gå ner i vikt. Du måste hitta ditt sätt. För en del fungerar det med en lågkolhydratdiet som lchf. Andra mår inte bra av att äta på det sättet. En del gillar att svettas på gymmet. Andra föredrar att vara ute i naturen. Att prova sig fram är en del av processen. Var inte rädd för att ändra din handlingsplan för att komma till målet.

Belöna dig själv

Vad ska du få när du har nått ditt mål? Vad ska du ha att se fram emot när du har gått ner i vikt? Bestäm en belöning som passar din budget men se till att det är något du verkligen längtar efter. En massage? De där snygga byxorna som du har spanat på, fast i två storlekar mindre än vad som passar dig just nu? Den där bakelsen som du längtar efter? (Jo, varför inte. Att du har bestämt dig för att leva ett hälsosammare liv betyder inte att du behöver avstå från bakelser i resten av ditt liv. Det betyder bara att du inte ska äta dem särskilt ofta.)

Fokusera inte för mycket på kilon

Du som vill veta vad du bör väga kan läsa här hur du räknar ut ditt BMI. Ofta är det dock inte viktigt att gå ner i vikt, alltså just att väga mindre. Om du börjar röra på dig mer än du har gjort tidigare kommer du att få muskler. Och eftersom muskler väger mer än fett kommer du kanske att gå upp i vikt snarare än att gå ner. Vi borde alltså hellre prata om att gå ner i fettvikt, eller kanske om att gå ner i centimetrar.

Sov ordentligt

Se till att få ordentligt med sömn. Om du sover för lite ökar mängden stresshormoner i din kropp, vilket kan göra att du blir hungrigare och får ett ökat sötsug. Det finns också forskning som visar att fettförbränningen ökar om du får tillräckligt med sömn. Dessutom är du antagligen mindre sugen på att träna om du inte har sovit tillräckligt.

Ta hand om dig själv

Var lite extra snäll mot dig själv när du ska gå ner i vikt. Unna dig de kalorifria saker du längtar efter. Sitt en stund i solen, se den där filmen på bio, ge dig själv en fotmassage eller vad du nu mår bra av. Undvik stress. Försök inte förändra något annat i ditt liv än mat och träning just nu. Ta en sak i taget.

Vad hjälper mot åksjuka?

Blir du åksjuk eller sjösjuk? Många blir illamående av att åka bil, buss, flyg och båt. Här får du några tips på vad man kan göra åt det.

Res inte på tom mage

Många som lider av åksjuka tycker att det blir bättre om de får något i magen. Prova om det hjälper för dig. Se till att alltid äta något innan du ska resa, även om du startar tidigt på morgonen. Ha med dig mellanmål att fylla på med om du ska åka långt. Det är förstås inte bra att vara proppmätt på resan heller.

Det kan kännas fel att äta om du mår illa, eller att åka med full mage om du misstänker att du kommer att må illa under resan, men prova gärna om det hjälper för dig.

Titta mot horisonten

Ofta kan det hjälpa mot åksjukan att titta på något långt borta. Om sikten mot horisonten är fri så försök gärna att hitta ett landmärke långt borta, något som står stilla. Att titta på saker som susar förbi i högt tempo kan göra illamåendet värre. Om du åker bil på en väg med skog runt omkring kan det hjälpa att titta så långt fram som möjligt på vägen. Att sitta i framsätet underlättar och gör det lättare att titta framåt. Många upplever dessutom att de inte alls mår lika illa om det är de själva som kör.

Ingefära hjälper mot illamående

Ingefära sägs hjälpa mot både illamående och kräkningar. Du kan till exempel äta kanderad ingefära, som är ingefära och socker, under resan. Eller kanske pressa ner ordentligt med ingefära i din vattenflaska. Även färsk ingefära kan du förstås äta. Skär den i så tunna skivor som du kan så är den lättare att få i sig.

Blunda och vila huvudet för att bli mindre åksjuk

En del upplever att åksjukan minskar om de kan blunda och vila huvudet mot något. Att blunda kan för vissa ha samma effekt som att titta på något stillastående långt borta – du slipper se föremål som susar förbi i hög hastighet på nära håll. Många tycker också att det hjälper att vila huvudet mot något, kanske ha med sig en kudde och sitta och luta sig mot bilens eller bussens fönster. Om du befinner dig på en båt kanske du till och med har möjlighet att lägga dig ner på en bänk eller liknande.

Det kan också hjälpa att ha hörlurar med musik eller något som får dig att tänka på något annat. En ljudbok kanske? Att själv sitta och läsa kan däremot göra illamåendet värre.

Tabletter mot åksjuka

På apoteket kan du köpa åksjuketabletter. Postafen heter de. Tänk dock på att de kan göra dig trött, så om du märker att du blir påverkad av dem bör du inte ta dem om du ska köra bil eller behöver kunna prestera eller göra något där du behöver ha fullt fokus.

Tuggummi mot åksjuka

På apoteket finns även åksjuketuggummi. Calma heter de. Precis som åksjuketabletterna kan de göra dig trött. Prova om det gäller för dig, så att du vet om du kan ta dem även om du behöver vara pigg och fokuserad.

Armband mot åksjuka

På apoteket hittar du även armband som sägs hjälpa mot åksjuka. Seaband heter de. Armbanden, som du sätter på båda handlederna, har en plastkula som trycker på en akupressurpunkt på handlederna som ska hjälpa mot illamående. Armbandet sägs fungera mot åksjuka och sjösjuka och även mot illamående vid graviditet.

 

Vilken tid på året får man d-vitamin från solen?

Du har säkert hört att kroppen bildar d-vitamin när solen lyser på huden. Men visste du att det bara är på sommaren som solens strålar är tillräckligt starka för att din kropp ska kunna tillverka d-vitamin? Ett mått som brukar anges för när kroppen kan producera d-vitamin med hjälp av solen är att solen måste stå i minst 45 graders vinkel över horisonten.

När står solen tillräckligt högt för att producera d-vitamin?

I Sverige är det bara på sommaren som solen står högre än 45 grader, och då bara mitt på dagen. Här ser du mellan vilka datum som solen står högre än 45 grader på några platser i Sverige. :

  • Stockholm: 27 april–15 augusti
  • Göteborg: 22 april–20 augusti
  • Malmö: 16 april–26 augusti
  • Umeå: 13 maj–30 juli
  • Kiruna: 16–26 juni

Med hjälp av den här listan kan du förhoppningsvis lista ut ungefär vilka datum som gäller för din hemort.

Kroppen kan lagra d-vitamin så att det räcker ett tag efter att sommaren är slut, men det räcker inte hela vintern.

Hur mycket behöver jag vara i solen för att bilda d-vitamin?

Om du är ute i solen i mellan 20 och 30 minuter mitt på dagen på sommaren så bildar din kropp så mycket d-vitamin som det är möjligt. Det blir inte mer d-vitamin för att du är ute längre; det finns alltså ingen anledning att vara i solen så länge att du bränner dig.

Få i dig d-vitamin från maten

Du kan även få i dig d-vitamin via maten. Det finns i fet fisk, kött, ägg och vild svamp, som kantareller. Dessutom berikas vissa livsmedel i Sverige med d-vitamin, till exempel lätt- och mellanmjölk och margarin.

Har jag d-vitaminbrist?

Enligt bristguiden finns det inte någon forskning som visar en koppling mellan d-vitaminbrist och trötthet. Men många som bor i Sverige upplever både att de blir trötta under vintern och att de blir piggare om de äter d-vitamintillskott. Du avgör själv om du vill prova om det är något för dig. D-vitamintabletter kan du till exempel köpa på apoteket eller i hälsokostaffären. Du har extra stor risk att få brist på d-vitamin om du

  • har mörk hy
  • är gravid
  • är vegan eller vegetarian
  • sällan eller aldrig är ute i solen
  • är överviktig.

Vilka är symptomen på d-vitaminbrist?

I samma artikel som ovan från Bristguiden finns följande lista på symptom på brist på d-vitamin:

  • ”allmän muskelsvaghet
  • värk i skuldra, överarm, höft och lår
  • symmetrisk, diffus smärta i ländryggen, lårbenet och bäckenet
  • ökad risk att drabbas av frakturer.”

20160216_122959

Källor för den här artikeln:

Hur många kromosomer har man?

De flesta människor har 46 kromosomer. Kromosomerna sitter ihop två och två i ett kromosompar. Vi har alltså 23 kromosompar. Av de två kromosomerna i varje par kommer en från varje förälder. Det är slumpmässigt vilken kromosom i varje par som kommer från vilken förälder. Därför har du inte samma kromosomuppsättning som dina syskon.

En del människor har kromosomavvikelser. Enligt Wikipedia har ungefär 5 % av fostren vid konstaterade graviditeter en allvarligare kromosomavvikelse, men många av dessa foster överlever inte. Den kanske mest kända kromosomavvikelsen är att man har en extra kromosom 21. Det kallas Downs syndrom.

Det sista kromosomparet är könskromosomerna. Kvinnor har två x-kromosomer. Män har en x-kromosom och en y-kromosom. En del transsexuella personer har kromosomavvikelser men inte alla.

Hur många kromosomer har man – källor till artikeln

Hur buktalar man?

Att buktala är att tala utan att röra munnen och på så sätt skapa illusionen av att det är en docka som talar.

Enligt Wikipedia trodde man på 1500-talet att ljudet kom från magen, och därför kallade man det buktaleri. Men egentligen kommer ljudet från halsen, och buktalaren har sina knep för att tala utan att röra på munnen, så att det inte ska synas att ljudet kommer därifrån.

Kan man lära sig att buktala?

Den svenska buktalaren John Houdi menar att man kan lära sig att buktala. Han har en buktaleriskola på nätet och han har även skrivit e-boken Buktala med John Houdi.

Enligt Artoo-Detoo handlar det om att stänga halsen genom att placera tungan långt bak i gommen och sedan prata genom att pressa ut luften med hjälp av diafragman. Då fastnar rösten i halsen och skapar ett ljud – du buktalar.

Är det sant att man andas genom en näsborre i taget?

Enligt Today I found out andas 85 procent av oss med en näsborre i taget. Vilken näsborre man andas genom varierar i cykler, och de flesta byter näsborre ungefär var tredje timme. Den ena näsborren svullnar upp så att luften inte passerar genom den så lätt, vilket innebär att du (främst) andas genom den näsborre som inte är svullen. Om du ligger på sidan börjar du efter en stund andas med den näsborre som är överst.

Den näsborre du andas genom påverkar vilken hjärnhalva som är dominant

Enligt samma artikel finns det också ett samband mellan vilken näsborre du andas genom och vilken hjärnhalva som är mest aktiv.  Andas du genom den vänstra näsborren är det höger hjärnhalva som är dominant, och vice versa.

 

Varför gäspar man?

Det finns lite olika teorier om varför vi gäspar. En av de vanligaste förklaringarna är att det beror på syrebrist och att vi därför gäspar för att få in mer syre.

Det finns också forskning som tyder på att vi gäspar på grund av överhettning. Enligt den här artikeln i DN visar en studie att försökspersoner som som fick se bilder av gäspande människor gäspade betydligt oftare i en kallare miljö än i en varm omgivning. Det skulle bero på att på vintern finns det möjlighet att få in kall luft i hjärnan, medan på sommaren är luften omkring oss så varm att gäspningen inte ger lika bra resultat. Då behöver vi snarare bada för att kyla ner oss.

Det är inte alls säkert att den som gäspar är trött eller uttråkad. Man kan också gäspa för att man är nervös eller överansträngd eller för att man har druckit alkohol.

Varför smittar gäspningar?

Ungefär hälften av alla människor som ser en film där någon gäspar reagerar genom att själva gäspa. Detta enligt Wikipedia, som återger en studie gjord av Nature Service.

Enligt Allt om vetenskap visar forskningen att personer som är empatiska har lättare att smittas när de ser andra gäspa. Det skulle alltså vara ett slags inbyggt sätt att visa sympati och förståelse, alltså.

Enligt Wikipedia är det troligt att gäspning tidigare var ett sätt att tala om för andra i gruppen att man var trött. På så sätt kunde gruppen att synka sin sömn så att alla gick och lade sig samtidigt och därför kunde vara vakna samtidigt och samarbeta bättre.

Gäspningarna var alltså ett sätt att kommunicera med varandra. För människor finns det kanske mer effektiva sätt att kommunicera i dag, men hos många andra djur är det fortfarande aktuellt, till exempel för att visa tänderna eller som lugnande signaler.

Hur hånglar man?

Hångla kan man göra på många olika sätt. Det finns inget som är rätt eller fel, så länge alla inblandade tycker att det känns bra.

Det går bra att hångla stående, sittande eller liggande – eller en kombination av dem alla. Är man på stan och blir hångelsugen är det kanske mest praktiskt att hångla stående. Det vanligaste för nybörjarhånglare är kanske att hångla sittande, för att eventuellt glida över i att hångla liggande efter ett tag – eller efter några gånger – om det känns bra.

Du och din(a) medhånglare kan välja att hångla enligt den här steg-för-steg-guiden. Men det går också bra att göra på något helt annat sätt.

Så här kan du hångla

  1. Placera dig nära den som du hånglar med.
  2. Om du är osäker på om den du vill hångla med är med på noterna behöver du kontrollera det. Ett sätt kan vara att lägga en hand försiktigt på personens lår eller lägga en arm runt personen och smeka försiktigt över ryggen.
  3. Om personen verkar uppskatta beröringen kan det innebära att hen vill gå vidare och hångla. Tänk på att ni har rätt att ångra er när som helst under hånglandet. Att man har börjat hångla betyder inte automatiskt att man ger ett löfte om att fortsätta hångla – eller om att ha sex. Hångel kan leda till sex men bara om alla inblandade vill det. Vill du inte hångla mer så tala om det vänligt men bestämt. Om den du hånglar med säger eller visar att hen inte vill hångla mer så respektera det. Om du är osäker på vad hen vill så våga fråga: ”Är det okej att jag håller om dig så här?” eller kanske ”Jag skulle vilja kyssa dig. Får jag det?” Risken för missförstånd är mindre om ni pratar med varandra.
  4. Börja gärna försiktigt om du är en ovan hånglare – eller om (du misstänker att) personen du hånglar med är en ovan hånglare. Krama personen, men visa att det inte är en kompiskram, utan en kram som vill något mer. Använd dina händer för att smeka personen över fingrarna, ryggen, nacken eller på kinden eller vad som känns bra, beroende på hur ni står/sitter/ligger.
  5. Om du vill fortsätta försiktigt kan du lägga kinden mot din medhånglare, kanske ge hen en försiktig puss på kinden för att sedan närma dig munnen.
  6. Kyss din medhånglare på munnen. För att era näsor inte ska krocka kan det vara bra att luta huvudet lite åt sidan. Börja med stängda läppar. Håll kvar läpparna mot din medhånglares läppar.
  7. Kläm mjukt med dina läppar om din medhånglares läppar, som om du skulle bitas fast utan att använda tänderna.
  8. Öppna så småningom munnen och börja försiktigt känna med tungan på din medhånglares läppar – eller tunga om hen också har öppnat munnen och låter sin tunga möta din.
  9. Använd gärna långsamma rörelser, särskilt om ni båda är ovana hånglare. Försök känna av om din medhånglare gillar att du använder tungan. Annars kanske du ska avvakta med tungan och fortsätta låta dina läppar utforska din medhånglares läppar en stund till.
  10. Glöm inte att känna av din medhånglares signaler. Lutar hen sig fram emot dig och håller om dig? Då betyder det antagligen att hen vill fortsätta hångla. Drar hen sig tillbaka och kanske håller avstånd med händerna? Då är det läge att sluta eller lugna ner hånglandet.

Man kan hångla i flera timmar eller bara några sekunder. Lyssna och känn av din medhånglares signaler och var inte rädd för att fråga hen om du är osäker på hur du ska tolka signalerna.

Hångla lugnt!