Kategoriarkiv: Mat och livsmedel

Vad är 5:2-dieten?

5:2-dieten är en metod för periodisk fasta. Den går ut på att du under fem av veckans dagar äter som vanligt. Två av dagarna äter du däremot mindre än vanligt. Enligt de flesta förespråkare för 5:2 behöver dina två fastedagar inte ligga efter varandra, bara du fastar två dagar i veckan.

Om du vill kan du låta bli att äta helt under fastedagarna, men det är tillåtet att äta en eller flera små måltider. Sammanlagt får du dock inte få i dig mer än 500 kalorier om du är kvinna och 600 kalorier om du är man.

Om du använder 5:2-dieten för att gå ner i vikt är det viktigt att du inte äter mer än du brukar de dagar du äter som vanligt. Var noga med det – det är lätt hänt att det slinker ner mer än vanligt, kanske för att du är extra hungrig dagen efter fastan.

Om du tränar hårt, kanske för att gå ner i vikt, kan det vara klokt att lägga dina träningspass under de dagar som du äter normalt. Men det kan variera från person till person, så prova dig fram – kanske fungerar det bra för dig att träna även om du äter mindre än vanligt.

5:2-dieten – vad ska man äta?

Det finns inga särskilda restriktioner för hur du ska äta under de fem dagar som du äter som vanligt. Men om du vill ta hand om dig själv om din kropp så bör du förstås äta bra och lagom mycket mat även då.

Under de två dagarna som du fastar vill du antagligen äta mat som mättar så mycket som möjligt per kalori. Mat med gott om proteiner, till exempel fisk eller kyckling, kan vara bra. Även många grönsaker mättar bra per kalori.

Fördelar med 5:2

Här följer några argument för 5:2:

  • Kroppen hinner inte börja svälta. Något som anses vara en fördel med 5:2 och periodisk fasta – jämfört med traditionell fasta – är att kroppen inte hinner gå in i svältläge. När det börjar bli dåligt för kroppen är det dags att börja äta igen.
  • Du kan gå ner i vikt. Överviktsstatistiken talar sitt tydliga språk – många av oss äter för mycket. För den som är överviktig finns det stora hälsofördelar med att gå ner i vikt. Om 5:2 hjälper dig att gå ner i vikt är det alltså bra för dig, så prova gärna om du tror att det passar dig. När du väl har gått ner de extra kilona kan du med fördel fundera på om du vill fortsätta med dieten eller om du ska hitta ett annat sätt att leva sunt för att behålla din nya vikt. Här kan du läsa om att äta för att gå ner i vikt och om att träna för att gå ner i vikt.
  • Risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Det finns tecken på att 5:2 minskar risken för cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Hjärnan blir skarpare. Hos många människor blir hjärnan skarpare vid svält. Förklaringen sägs vara att när kroppen befinner sig i svältläge måste vi snabbt klura ut hur vi ska skaffa ny mat för att inte svälta ihjäl. Om detta kan man läsa i till exempel den här 5:2-artikeln i Expressen.
  • Det är det naturliga sättet att äta. Förespråkarna för 5:2 säger att människan inte är skapad för att ha tillgång till mat hela tiden. Kortare svältperioder är normalt för oss, vilket gör att kroppen mår bra av det.

Nackdelar med 5:2

Här följer några argument mot 5:2:

  • Det är lätt att överäta. Om du äter enligt 5:2-metoden finns det stor risk att du kommer att vara mer hungrig än vanligt dagarna efter en fastedag. Då är det lätt att äta för mycket. Dessutom kanske du känner dig ”duktig” som fastade i går och tycker att du kan unna dig något onyttigt som belöning. Ät svälta sig en dag och överäta en annan dag är naturligtvis inte bra för kroppen, och du kommer inte att gå ner i vikt – kanske kommer vikten till och med att öka.
  • Du kan bli lättirriterad. En nackdel som 5:2 har gemensamt med många andra dieter är att det för många människor är jobbigt att gå hungrig. Du blir kanske lättirriterad och får svårt att sköta ditt jobb – för att inte tala om att träna. Det gör att motivationen försvinner och du inte orkar fortsätta med dieten. Kanske slutar du med dieten, för att sedan hoppa på den eller någon annan diet, och så är du inne i jojo-bantningsträsket. Då är det bättre för dig att hitta ett bra sätt att äta som du kommer att vilja fortsätta med resten av livet.
  • Du kan bli trött, orkeslös och frusen och få huvudvärk.
  • Det är inga sunda ideal? Många menar att 5:2 inte förmedlar särskilt sunda ideal. Ungdomar – till och med barn – bantar allt längre ner i åldrarna och ätstörningar är fortfarande vanliga. Vi behöver förmedla till de unga att mat är något nyttigt och positivt. ”Det behövs ju ständigt nya metoder eftersom de flesta går upp i vikt igen. Forskningen visar att ångesten ökar med kilona och att det snart är dags för nästa metod. Det kallas jojo-bantning men kunde kanske lika gärna heta 5:2. Om du äter måste du svälta.” Så skriver Eva Franchell i den här ledaren om 5:2 i Aftonbladet.
  • Dieten är inget för dig som inte är fullt frisk. Om du har diabetes, är gravid eller underviktig eller om du inte är fullt frisk bör du inte prova 5:2 utan att först fråga din läkare.
  • 5:2 ger inga särskilda fördelar. Enligt vissa motståndare är de enda fördelarna med 5:2 att man går ner i vikt, vilket förstås är bra om man är överviktig, men det kan man lika gärna göra genom att äta allmänt bra mat och träna. Så då behövs inte 5:2-dieten.

Motståndare till LCHF

Alla är inte övertygade om att LCHF är rätt väg för att äta hälsosamt och undvika övervikt. Här är några av dem som har uttalat sig mot LCHF:

Stephan Rössner: Det är energiunderskottet som spelar roll

Stephan Rössner är professor i hälsoinriktad beteendeforskning och arbetar med överviktiga vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. En artikel i Dagens Medicin handlar om en studie som visar att det inte spelar någon roll vilken metod man använder om man vill gå ner i vikt; det viktiga är att äta mindre.

– Det här är precis det jag och flera med mig alltid hävdat, att det är energiunderskottet som spelar roll, inte om energin kommer från kolhydrater, proteiner eller fett, säger Stephan Rössner.

Fredrik Paulún: Strikt LCHF ger minskad träningslust och nedstämdhet

Fredrik Paulún är näringsfysiolog, författare och föreläsare och har ett eget varumärke med hälsosamma livsmedel. När Olga Rönnberg intervjuar honom på sin blogg hos Mama (länk borttagen pga trasig) säger han så här:

OR: Vad anser du om LCHF?
FP: För många sjuka personer som diabetiker, vissa cancerpatienter, epileptiker etc kan det vara jättebra eftersom nyttan överstiger nackdelarna. Strikt LCHF (där max 5-10% av energiintaget kommer från kolhydrater) har vissa problem som t ex minskad träningslust och nedstämdhet. Därför är det bättre att använda isodieten som tillåter 33% kolhydrater vilket är mer balanserat och ger energi till både muskler och hjärna samtidigt som det ger mängder av nyttig kolhydrathaltig mat som frukt, bär, fullkornsprodukter etc.

Maj-Lis Hellenius: Fett är inte bra i stora doser

Maj-Lis Hellenius är professor i allmänmedicin, med inriktning mot kardiovaskulär prevention, vid Karolinska Institutet. Hon har skrivit boken Hälsosam livsstil och det goda i livet. Så här säger hon om de studier som finns om LCHF:

– Idag finns över 200 000 publicerade studier – epidemiologiska studier, interventionsstudier som undersökt effekten av olika kost, och de som visar på nya molekylärbiologiska mekanismer – och de allra flesta visar att mättat fett inte är bra i stora doser. Som forskare ska vi titta på denna helhet och göra en syntes, medan de som förespråkar LCHF kan plocka något resultat ur mängden och slå upp det som en sanning.

Maj-Lis Hellenius säger och att LCHF är den farligaste dieten vi har haft. Hellenius har även yttrat sig i DN om att debattklimatet är hätskt nuförtiden.

Paolo Roberto: Det är en metod för lata idioter

Paolo Roberto är före detta boxare och numera bland annat programledare och kokboksförfattare. Han har italienska rötter och hans kokböcker innehåller ofta pastarätter. Så här säger Paolo Roberto i en intervju i tidningen Café:

Vissa påstår att man blir tjock av pasta?
– Man blir tjock av kött också om man äter för mycket av det. När det gäller hälsa är folk helt dumma i huvudet.

Jag antar att du inte gillar den nya LCHF-dieten där man ska äta lite kolhydrater och mycket fett?
– Det är en metod för lata idioter, man går ner i vikt utan att träna, men den fungerar inte i längden för vi behöver kolhydrater för att orka träna och för att inte bli olyckliga och trögtänkta. Hjärnan och musklerna behöver sina kolhydrater. Dessutom vet man inte vilka konsekvenserna av LCHF är. Folkhälsoinstitutet säger att vi får i oss för mycket mättade fetter, men folk lyssnar hellre på någon bloggare.

[…]. Alla de som förespråkar de här metoderna vi pratade om innan kan komma och debattera med mig, men de får ta av sig tröjan först.

Förespråkare för LCHF

De två kanske mest kända förespråkarna för LCHF är Andreas Eenfeldt, även kallad kostdoktorn, och Annika Dahlqvist, som ibland kallas fettdoktorn.

Andreas Eenfeldt om LCHF: Ät dig mätt på god mat och gå ner i vikt

Andreas Eenfeldt är läkare och specialist i allmänmedicin. Enligt honom handlar LCHF om att “äta sig mätt på god mat och ändå gå ner i vikt.” Andreas Eenfeldt skriver så här på sin webbplats:

Det har varit mycket debatt senaste åren, men lågkolhydratkost är numera godkänt av Socialstyrelsen för behandling av övervikt eller diabetes typ 2. Allt fler vetenskapliga studier visar bäst effekt av LCHF för vikt- och blodsockerkontroll. Antalet positiva läkare och professorer ökar stadigt.

Annika Dahlqvist: LCHF hjälper personer med övervikt och diabetes

Så här skriver Annika Dahlqvist på sin webbplats:

Under människans evolution (utveckling) har hon levt som jägare, fiskare och samlare. Av den tillgängliga maten föredrog hon de fetaste bitarna. Instinktivt kände hon att det animaliska fettet var både näringsrikt och energigivande.

Den primära hypotesen måste därför vara att animaliskt protein och fett är det bästa för oss att äta. Om denna hypotes mot förmodan skulle vara felaktig måste det till omfattande och relevant forskning för att bevisa det.

Hon fortsätter:

För ca 10000 år sen började mat med hög kolhydrathalt komma in i människans kost: spannmål, ris och majs. Efter det har vi fått allt rikligare tillgång till stärkelserik föda. På 1600-talet kom potatisen. Detta ledde inte till förbättrad hälsa, snarare tvärtom.

Annika Dahlqvist blev kanske mest känd när hon blev anmäld av två dietister för att hon rekommenderade LCHF-kost till patienter med övervikt och diabetes typ 2. Socialstyrelsen utredde ärendet med hjälp av professor Christian Berne, som är expert på diabetesvård.

Christian Berne kom fram till att Annika Dahlqvists kostråd fungerar för patienterna med övervikt och diabetes “med reservation för att den vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier är mycket smalare än för koster med ett högre kolhydratinnehåll och att långtidsstudier (> 1 år) saknas.” Socialstyrelsen friade därför Annika Dahlqvist.

Här kan du läsa Socialstyrelsens beslut om Annika Dahlqvist. Det blev förstås uppmärksammat av pressen:

LCHF – för och mot

Det finns många argument för och mot LCHF – du har säkert sett att debatten ibland hettar till. Det finns också vetenskapliga studier som talar både för och mot LCHF.

Livsmedelsverket skriver om olika dieter, bland annat lågkolhydratkost, som LCHF är ett exempel på. Så här står det:

”Fördelen med lågkolhydratkost är att det är tydligt vilka livsmedelsgrupper man ska utesluta eller begränsa. På så sätt kan det bli enklare att inte äta för mycket. Att utesluta söta livsmedel som kakor, godis, söta drycker och fiberfattiga spannmålsprodukter som vitt bröd är bra ur ett hälsoperspektiv eftersom de innehåller mycket energi men lite näring.

Nackdelen med lågkolhydratkost är att det lätt blir mycket kött, charkprodukter, smör och grädde och för lite baljväxter, rotfrukter och fullkornsprodukter. Detta innebär att man kan få i sig för mycket mättat fett och för lite fiber och fullkorn.

Det går att få till en väl balanserad lågkolhydratkost om man i huvudsak väljer mat från växtriket som till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, bär, frön och nötter och ersätter en del av det mättade fettet från kött, smör och grädde med omättade fetter från exempelvis fet fisk, raps- och olivolja.”

För LCHF –vetenskapliga studier

Wikipedia-artikeln om LCHF säger att “På senare år har det kommit ett antal studier på kost med mindre kolhydrater och högre andel fett som stödjer teorierna bakom LCHF”. Hos LCHF-förespråkaren, Andreas Eenfeldt, Kostdoktorn, hittar du en lista över studier som talar för LCHF.

Enligt den här artikeln i Läkartidningen finns det inget vetenskapligt stöd för att ett högt intag av fett skulle vara farligt.

En kritik som ofta framförs mot LCHF är att fett, och då särskilt mättat fett, ökar risken för hjärtsjukdomar. Enligt studien WHI 2006 är det inte så. Ett antal av studiens deltagare gick på en lågfettdiet (alltså vad man skulle kunna betrakta som motsatsen till LCHF) och åt mycket frukt och grönt, men de minskade inte risken för hjärtsjukdom. Inte heller gick de ner i vikt.

LCHF är bra för att gå ner i vikt på kort sikt

Enligt Wikipedia finns det flera studier som visar att LCHF fungerar för att gå ner i vikt på ett till två års sikt. Baksidan är dels att metoden inte fungerar bättre än andra dieter, dels att studierna inte svarar på frågan vad som händer på lång sikt. Här är tre studier som WIkipedia-artikeln hänvisar till:

I samma Wikipedia-artikel kan man även läsa att “Andra studier har visat att kolhydratfattig kost förvisso kan påverka vikten kortsiktigt, men främst i form av att kroppens vattenmängd minskar.”

Mot LCHF – vetenskapliga studier

 

Enligt den här översikten i American Journal of Clinical Nutrition visar de flesta studier att det finns ett samband mellan intaget av mättat fett och hjärt- och kärlsjukdomar.

SvD berättar om en svensk-amerikansk studie gjord vid Karolinska Intitutet och Harvarduniversitetet: “Resultaten av studien […] visar att att det utöver kända riskfaktorer som högt blodtryck, rökning och fysisk inaktivitet finns klara samband mellan vad vi stoppar i oss och risken för att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom.” Artikeln berättar vidare att “Risken att insjukna ökade i takt med att de höll igen på kolhydrater och åt mer protein. Hög andel växtprotein i maten var mindre skadligt än hög andel djurprotein.”

Mot LCHF: inte bra för miljön

Ett annat argument mot LCHF är miljöaspekten. LCHF är en diet där man äter mycket animaliskt fett och det finns argument för att det är bättre för jordklotet om vi äter mindre av det och mer vegetabilisk föda.

Sveriges Radios reportrar Daniel Öhman och Malin Olofsson har gjort ett reportage där de visar att flera av de studier som LCHF-förespråkarna hänvisar till är sponsrade av företag inom köttindustrin eller andra som vinner på lågkolhydratkost. “Bland finansiärerna finns amerikanska nötköttsbranschen genom National Cattlemens Association, mejeriföretag som Swissmilk och organisationer som är knutna till den amerikanska bantningsgurun Robert Atkins, numera död, men vars fru driver Atkinsrörelsen vidare med storsäljande bantningsböcker, skrifter och föredrag.” Så står det på Sveriges Radios webbplats. Daniel Öhman och Malin Olofsson har även skrivit boken Matens pris, som handlar om fusket och den dåliga djurhållningen som ligger bakom de låga matpriserna.

Myter om LCHF

I den här Expressen-artikeln om LCHF slår LCHF-förespråkarna Andreas Eenfeldt och Anna Hallén hål på ett antal myter om LCHF.

Läs mer

Här kan du läsa vad LCHF är.

Läs gärna mer om vad LCHF-förespråkarna och LCHF-motståndarna säger.

Vad är LCHF?

LCHF står för low carb high fat och innebär ett lågt intag av kolhydrater (på engelska carbs, en förkortning av carbohydrates) och ett högt intag av fett. Många använder LCHF för viktnedgång. På senare år har det gjorts fler vetenskapliga studier av LCHF. I källförteckningen till Wikipedia-artikeln om LCHF hittar du en hel del.

Äta LCHF – vad ingår?

Om du vill äta enligt en LCHF-diet ska du äta proteinrik animalisk mat som kött, fisk och ägg. Feta mjölkprodukter, som fet yoghurt, ost och grädde är också bra enligt LCHF-metoden, liksom feta såser och dressingar. Grönsaker som växer ovan jord ingår också i LCHF-kost, och även nötter. Bär kan vara okej i små mängder.

Vilken mat är inte LCHF?

Du som vill äta LCHF ska undvika allt socker, till exempel godis, fikabröd, läsk och glass. Du ska också undvika stärkelserik mat som pasta, ris, bröd och potatis. Det gäller även fullkornsvarianterna och de med mycket fibrer. Margarin ska du också undvika. Använd riktigt smör i stället. Frukt ska du helst undvika om du äter LCHF, eftersom de innehåller mycket socker. Öl och söta drinkar bör du undvika, men något glas vin (om det inte är sött) eller ren sprit som whisky är okej, åtminstone enligt vissa LCHF-förespråkare.

Mer utförliga råd om vad du bör äta och inte äta om du vill äta LCHF hittar du till exempel hos kostdoktorn Andreas Eenfeldt, som har en LCHF-skola för nybörjare. Han säger: “Titta i affären på innehållsförteckningen. Högst 5 g kolhydrater per 100 g födoämne är ett enkelt nybörjartips.”

Läs mer om LCHF

Det finns gott om LCHF-förespråkare, men också motståndare. Här kan du läsa mer:

Kan jag gå ner i vikt med LCHF?

Har du hört talas om LCHF? Undrar du vad det är och om det är något för dig? Här får du reda på grunderna och ett antal argument för och mot LCHF.

Om man förenklar och sammanfattar resonemangen kan man säga att de som är för LCHF säger att

  • man frossar i en massa god mat, som grädde och feta såser, och går ändå ner i vikt
  • man håller sig mätt på mindre mat eftersom fett mättar bra
  • det finns vetenskapliga studier som visar att LCHF är helt ofarligt, att man inte har någon ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar med den typen av kost och att många dessutom går ner i vikt.

De som är mot LCHF säger i förenklad sammanfattning att

  • det är farligt att äta så mycket mättat fett
  • man visserligen kan gå ner i vikt på kort sikt men att det inte finns några studier som visar hur man mår av att äta LCHF en längre tid (mer än ett år)
  • det finns ett antal studier som visar att LCHF-kost ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är också många som anser att olika sätt att äta passar olika individer. Det skulle betyda att du själv behöver komma fram till om LCHF är något för dig – eller om du ska hitta något annat sätt att äta.

LCHF – mer information

Här kan du läsa mer om LCHF:

Hur ökar jag min fettförbränning?

Ett sätt att gå ner i vikt är att öka sin fettförbränning. När du tränar och motionerar förbränner du fett. Det bästa sättet att förbränna fett under själva träningen är att konditionsträna. Men kroppen bränner mer fett ju mer muskler den har, alltså även i vila. Det gör att du får bäst fettförbränning om du kombinerar din konditionsträning med styrketräning, eftersom din kropp då kommer att ha mer muskler.

Läs mer:

Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

När du vill gå ner i vikt ställer du dig antagligen två frågor:

  • Vad ska jag äta för att gå ner i vikt?
  • Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

Svaret på de här frågorna varierar beroende på vem du frågar. Du måste alltså själv komma på vad som passar just dig. Och hur ska du veta det? Det finns bara ett sätt att vara helt säker: prova dig fram. Innan du bestämmer dig för vad du ska prova: läs på! Det finns många experter på viktnedgång. Och förvånansvärt ofta har de helt olika åsikter om hur man gå ner i vikt. Det finns också många som inte är experter men som har gått ner i vikt på ett sätt som fungerade för dem. Hoppa alltså inte på första bästa diet. Läs på innan du bestämmer dig för vad du ska prova. När du väl provar kan du förstås inte nöja dig med två veckor och sedan konstatera att du inte gick ner tillräckligt. Bestäm dig i förväg hur lång tid du ska prova ditt nya sätt att äta och leva. Tre månader? Sex månader? Gör sedan en utvärdering, där du ställer dig frågor som: Hur mår jag av att äta så här? Har jag gått ner i vikt? Hur mycket? Vill jag fortsätta äta så här eller behöver jag förändra något? Du ska hitta ett sätt att äta som fungerar för dig resten av livet. Ta för vana att utvärdera ditt sätt att äta regelbundet, men kanske inte för ofta. Var beredd på att det kommer veckor när du inte går ner något alls. Det är okej.

Vad ska jag äta för att gå ner i vikt?

Vad du ska äta för att gå ner i vikt beror på vem du frågar. Lågkolhydratdieter som LCHF är på modet och det är många som har gått ner i vikt på det sättet. Det finns också experter som pekar på att det inte är bra i längden att äta mycket mättat animaliskt fett. Hur vill du göra? Prova att äta LCHF under en period för att gå ner i vikt och sedan övergå till att äta mer kolhydrater, kanske i form av grönsaker, för att hålla vikten och leva sunt på sikt?

De flesta är i alla fall överens om att det här är bra saker att äta:

  • grönsaker (äter du lchf ska grönsakerna ha växt ovan jord)
  • proteinmat som ägg, fisk, kött och baljväxter
  • bra fetter som finns i till exempel avokado, fet fisk, olivolja, naturella nötter och fröer.

De flesta är också överens om att det här är sådant du ska undvika:

  • livsmedel med mycket socker, till exempel godis, läsk och efterrätter
  • chips och liknande
  • snabbmat som pommes frites och annat friterat
  • alkohol.

Ett tips är att äta så ren och oprocessad mat som möjligt, det vill säga mat som ingen har gjort något med. Frukt och grönsaker är bra exempel på det. Det finns till exempel fakta som tyder på att blåbär kan vara bra att äta om man vill gå ner i vikt. Läs också alltid innehållsförteckningen på det du äter. Konstiga tillsatser och e-nummer får dig kanske inte att gå upp i vikt, men om du vill ta hand om din kropp på sikt kanske du ändå väljer att inte ge kroppen så mycket sådant.

Hur ska jag äta för att gå ner i vikt?

Det är samma sak här: beroende på vilka experter och förståsigpåare du frågar kommer de att svara olika saker. Här är några tips som har fungerat för många:

  • Ät tillräckligt ofta så att du aldrig blir för hungrig.
  • Ät dig mätt men inte övermätt.
  • Ät regelbundna måltider. Ät mellanmål så att du aldrig behöver gå hungrig. Om du äter god och näringsrik mat regelbundet finns det lite eller inget utrymme för godissug och småätande av onyttigheter.
  • Hoppa inte över några måltider.

Men så finns det de som säger tvärtom och använder sig av det som kallas periodisk fasta. Det finns flera varianter på det. En variant, den populära 5:2, går ut på att du äter som vanligt fem dagar i veckan och att du äter ytterst lite de andra två dagarna. En annan variant, som kallas 16:8, är att du äter alla dina måltider under åtta timmar, till exempel mellan 12 och 20, och sedan inte äter något under resten av dygnet. Är det en metod som kan fungera för dig? Prova under en period och utvärdera sedan resultatet.

Använd gärna lördagsgodisprincipen: en gång i veckan får du äta det där som du längtar mest efter. I lagom mängd. En efterrätt. En liten godispåse. Ett par glas vin. Det handlar inte om att trycka i dig hur mycket som helst.

En annan metod för att gå ner i vikt, om du vet med dig att du äter mycket godis och andra onyttigheter kan vara att hitta mönster hos dig själv. När och varför äter du onyttigheter? Framför teven på kvällen? På eftermiddagsfikat för att du är hungrig då? Hur kan du bryta dina dåliga mönster? Byta tevesoffan mot en kvällspromenad? Alltid ha med dig nyttiga mellanmål till jobbet?

Hur går man ner i vikt?

Här kommer hittar några tips som kan hjälpa dig att gå ner i vikt på ett hälsosamt och grundläggande sätt – så att du sedan kan behålla din nya vikt. Det är bättre att hitta ett sätt att äta och leva som du kan fortsätta med resten av livet än att banta eller gå på diet då och då.

Gå ner i vikt långsamt

På löpsedlar och i veckotidningar matas du med myten om att det finns en quickfix till att bli smal. Strunta i det! Det tar tid. Låt det ta tid. Du är värd att ta dig den tiden.

Ät bra mat och rör på dig

För att gå ner i vikt behöver du göra av med mer energi än du äter. Det finns två sätt att åstadkomma det: att äta mindre och att röra på dig mer. Att röra på sig behöver inte betyda att du går till gymmet – om du inte vill det förstås. Läs mer här om att träna för att gå ner i vikt. För att ha en hälsosam livsstil som håller i längden behöver du inte bara låta bli att äta för mycket; du behöver också äta bra mat.

Sätt upp mål

Vad vill du uppnå? Kanske har du redan ett viktmått som du vill uppnå, till exempel att du vill gå ner tio kilo från och med nu. Annars kan det vara bättre att ha ett mål som handlar om att komma i ett par jeans som du inte kan ha längre eller minska midjemåttet med ett antal centimeter. Det kan också vara ett mål som handlar om att du mår bättre på något annat sätt. Kanske vill du jogga en sträcka som du inte klarar idag. Kanske vill du få bättre värden på läkarundersökningen. Dela upp målet i flera delmål. Var konkret och detaljerad. Hur långt ska du ha kommit om en månad? Om två månader? Sätt datum för när du ska ha nått dina delmål och när du ska ha nått ditt stora mål.

Gör en handlingsplan

När du har bestämt dig för vad du vill uppnå behöver du bestämma dig för hur du vill uppnå det. Var konkret! “Jag ska träna tre gånger i veckan och äta onyttigheter bara på lördagar.” är till exempel en bra handlingsplan. Konkretisera gärna ytterligare. Hur lång tid ska du minst träna för att det ska räknas som ett avklarat träningspass? Vad räknas till onyttigheter?

Prova olika sätt att gå ner i vikt

Om du inte går ner, om du inte får tillräckligt bra resultat eller om du helt enkelt inte trivs med dina nya vanor så testa nya. Det finns inte ett rätt sätt att gå ner i vikt. Du måste hitta ditt sätt. För en del fungerar det med en lågkolhydratdiet som lchf. Andra mår inte bra av att äta på det sättet. En del gillar att svettas på gymmet. Andra föredrar att vara ute i naturen. Att prova sig fram är en del av processen. Var inte rädd för att ändra din handlingsplan för att komma till målet.

Belöna dig själv

Vad ska du få när du har nått ditt mål? Vad ska du ha att se fram emot när du har gått ner i vikt? Bestäm en belöning som passar din budget men se till att det är något du verkligen längtar efter. En massage? De där snygga byxorna som du har spanat på, fast i två storlekar mindre än vad som passar dig just nu? Den där bakelsen som du längtar efter? (Jo, varför inte. Att du har bestämt dig för att leva ett hälsosammare liv betyder inte att du behöver avstå från bakelser i resten av ditt liv. Det betyder bara att du inte ska äta dem särskilt ofta.)

Fokusera inte för mycket på kilon

Du som vill veta vad du bör väga kan läsa här hur du räknar ut ditt BMI. Ofta är det dock inte viktigt att gå ner i vikt, alltså just att väga mindre. Om du börjar röra på dig mer än du har gjort tidigare kommer du att få muskler. Och eftersom muskler väger mer än fett kommer du kanske att gå upp i vikt snarare än att gå ner. Vi borde alltså hellre prata om att gå ner i fettvikt, eller kanske om att gå ner i centimetrar.

Sov ordentligt

Se till att få ordentligt med sömn. Om du sover för lite ökar mängden stresshormoner i din kropp, vilket kan göra att du blir hungrigare och får ett ökat sötsug. Det finns också forskning som visar att fettförbränningen ökar om du får tillräckligt med sömn. Dessutom är du antagligen mindre sugen på att träna om du inte har sovit tillräckligt.

Ta hand om dig själv

Var lite extra snäll mot dig själv när du ska gå ner i vikt. Unna dig de kalorifria saker du längtar efter. Sitt en stund i solen, se den där filmen på bio, ge dig själv en fotmassage eller vad du nu mår bra av. Undvik stress. Försök inte förändra något annat i ditt liv än mat och träning just nu. Ta en sak i taget.

Koka ägg – hur gör man?

Hur kokar man egentligen ägg på bästa sätt? Det finns två vanliga sätt. Det ena sättet är att göra så här:

  1. Koka upp vatten i en kastrull.
  2. När vattnet kokar tar du av locket från kastrullen, lägger försiktigt i äggen med hjälp av en sked och sänker värmen. Äggen ska sjuda, inte stormkoka.
  3. Spola äggen med kallt vatten och låt dem ligga kvar i det kalla vattnet någon minut så att tillagningen avstannar.

Med det andra sättet gör du så här:

  1. Lägg äggen i en kastrull och fyll på med kallt vatten.
  2. Låt vattnet koka upp utan lock.
  3. När vattnet kokar sänker du värmen. Äggen ska sjuda, inte stormkoka.
  4. Spola äggen med kallt vatten och låt dem ligga kvar i det kalla vattnet någon minut så att tillagningen avstannar.

Löskokt ägg – hur lång tid ska det koka?

Om du vill ha dina ägg löskokta är ska du välja en koktid på 2 minuter från att vattnet kokar om äggen låg i från början. Om du lägger i äggen när vattnet redan kokar så tar det 4–5 minuter att få löskokta ägg.

Hårdkokt ägg – hur lång tid ska det koka?

Om du föredrar dina ägg hårdkokta tar det 8 minuter om från att vattnet kokar om de låg i från början. Lägger du i dem när vattnet kokar är koktiden 10 minuter.

Vilken metod är bäst?

Det finns för- och nackdelar med de två metoderna. En nackdel med att äggen ligger i kastrullen medan vattnet kokar upp är att det kan skilja sig mellan olika spisar hur lång tid det tar att koka upp vattnet, vilket gör att koktiden varierar.  En nackdel med att lägga i äggen när vattnet redan kokar är att det är större risk att äggen spricker.

Mjukkokt ägg – hur lång tid ska det koka?

Hur du vill ha dina ägg är förstås en smaksak. Dessutom varierar koktiden beroende på hur stora äggen är. Prova dig fram. Ett mellanting för dig som gillar krämiga ägg kan vara 5 minuter om äggen ligger i vattnet från början och 8 minuter om du lägger i dem när vattnet kokar.

Här kan du läsa mer om koktider för olika storlekar på ägg.

Får kan inte salmonella om man äter löskokt ägg?

I Sverige är risken att få salmonella av ägg mycket liten. Det kan du till exempel läsa om i den här artikeln hos Livsmedelsverket om salmonella. Därför är det ingen fara att till exempel göra hemgjord majonnäs på äggula, servera rå äggula till råbiff eller göra äggtoddy. I många andra länder är det däremot större risk. En tumregel kan därför vara att alltid äta hårdkokta och helt genomstekta ägg när du är utomlands.

Pocherat ägg – vad är det?

Att pochera ägg betyder att koka dem utan skal. Här hittar du två recept på pocherat ägg:

Vad kan man göra om äggen spricker?

Ett knep är att låta äggen ligga framme i rumstemperatur någon halvtimme innan du kokar dem så minskar risken för att de spricker under kokningen.

Ägg benedict – vad är det?

Ägg benedict är pocherade ägg serverade på rostat bröd tillsammans med skinka och hollandaisesås.

Kan man koka ägg i mikron?

Du kan inte koka ett ägg med skalet på direkt i mikron. Däremot kan du göra en äggröra. Och om du är experimentellt lagd kan du läsa hos Ica om ett sätt att koka ägg i mikron.