Alla inlägg av allasvaren

Hur gör man chokladbollar?

Chokladbollar är en klassiker som man aldrig tröttnar på. Det är bra bakning för barn som börjar experimentera i köket, eftersom det är enkelt och bollarna inte behöver gräddas. Men även vuxna gillar dem.

Chokladbollar – grundrecept

Här är ett grundrecept på chokladbollar:

  • 200 g rumstempererat smör
  • 2,5 dl socker
  • 6–7 dl havregryn
  • 2 msk vaniljsocker
  • 3 msk kakao
  • 2 msk bryggt avsvalnat kaffe
  • kokosflingor eller pärlsocker till garnering.

Gör så här:

  1. Lägg alla ingredienser utom kokos/pärlsocker i en bunke.
  2. Blanda väl med till exempel en trägaffel.
  3. Rulla smeten till bollar.
  4. Rulla bollarna i kokos eller pärlsocker.
  5. Låt stå i kylskåpet i ett par timmar innan du äter dem.

Chokladbollar för barn

För att barnen ska gilla bollarna ännu mer går det bra att göra dem utan kaffe. Prova också att byta ut (delar av) kakaon mot o’boypulver. För färgglada bollar: rulla bollarna i karamellströssel.

Chokladbollar för vuxna

För att chokladbollarna ska få en mer vuxen smak kan du öka mängden kakao och kaffe och minska på sockret.

Chokladbollar med olika smak

Du som vill ha variation kan prova att smaksätta chokladbollarna med något av följande i stället för kaffe:

  • färskpressad apelsinjuice
  • häll i 200 g smält choklad, gärna mörk, i smeten
  • 2–4 droppar pepparmyntaolja
  • någon god likör med smak av till exempel mint, kaffe, choklad eller apelsin
  • lakritspulver efter smak (prova med 0,5 msk till att börja med och lägg till mer om du vill ha starkare lakritssmak)
  • rulla bollarna i polkagriskross
  • salmiakpulver: salmiakbollar (just de här innehåller inte choklad, men det går bra att lägga till det med)
  • hallonsylt (minska på mängden socker om du använder en sockrad sylt).

Chokladbollar – nyttiga

Det finns många sätt att göra nyttigare chokladbollar. Vad som är nyttigt för just dig avgör du. Vill du ha mindre socker kan du minska på sockret eller byta ut (en del av) det mot till exempel kokossocker eller agavesirap. Vill du ha mindre smör kan du byta ut (en del av) det mot kallpressad kokosolja.

Men det finns också många recept på chokladbollar som innehåller massor av nyttigheter. Där du får i dig bra fetter från till exempel nötter och kokosolja och antioxidanter från torkad frukt. Här kommer några recept på nyttiga chokladbollar:

Chokladbollar – glutenfria

För att göra glutenfria chokladbollar utgår du från grundreceptet men använder glutenfria havregryn.

Chokladbollar – mjölkfria

Utgå från grundreceptet men använd mjölkfritt smör eller margarin.

Chokladbollar – laktosfria

Utgå från grundreceptet men använd laktosfritt smör.

Hur gör man kladdkaka?

Kladdkaka är i sitt grundrecept en chokladkaka som är gjord utan bakpulver. Utan bakpulver jäser kakan inte, och den blir därför kladdig i mitten. Tricket är att inte låta kakan gräddas för länge. Om du låter den bli helt genomgräddad försvinner det kladdiga i mitten och kakan blir torr.

Kladdkaka – grundrecept

Det här är ett bra recept som du kan använda som grund. Det fungerar utmärkt som det är, men du kan också ha det som grund för att prova varianterna nedan – eller för att experimentera dig fram till nya spännande recept.

Ingredienser:

  • 2 ägg
  • 3 dl socker
  • 1 dl smält smör (ca 75 g)
  • 1,5 tsk vaniljsocker
  • 1 krm salt
  • 1,5 dl vetemjöl
  • 3 msk kakao
  • vispgrädde
  • ev. vaniljpulver

Gör så här:

  1. Vispa ägg och socker tills det blir vitt och poröst.
  2. Blanda i resten av ingredienserna utom vispgrädden och rör ihop allt till en smet.
  3. Smöra en springform och häll i smeten i den.
  4. Grädda i 175 grader i ca 20 minuter mitt i ugnen.

Gräddtiden kan variera mellan olika ugnar. Prova gärna med en provsticka redan efter 15 minuter för att avgöra hur kladdig kakan är.

Servera med lättvispad grädde, gärna med lite vaniljpulver i.

Grundreceptet här ovan går bra att variera på många olika sätt. Här kommer några förslag:

Kladdkaka med nötter

Utgå från grundreceptet ovan. Blanda i en knapp deciliter hackade nötter i smeten innan du häller den i formen. Nötter som passar bra i kladdkaka är till exempel hasselnötter, sötmandel eller paranötter. Eller varför inte prova salta jordnötter. Choklad och salta jordnötter är en utmärkt kombination. Hoppa i så fall över saltet i smeten.

Kladdkaka med hallon

Utgå från grundreceptet ovan. Vänd ner en deciliter färska hallon i smeten innan du häller den i formen. Frysta hallon som du har tinat fungerar utmärkt om det är vinter. Ett annat alternativ är att helt enkelt servera kladdkakan med färska hallon och vispgrädde – eller vaniljglass.

Kladdkaka med polkagrädde

Utgå från grundreceptet. Hacka polkagrisar i mortel och blanda med vispgrädden som du serverar till kakan. Barnsligt gott – även för vuxna.

Kladdkaka med lakrits

Lakrits och choklad är som bekant en lyckad kombination. Utgå från grundreceptet ovan och blanda 1–2 msk lakritspulver i smeten innan du häller den i formen. Smaka på smeten för att prova dig fram till hur mycket lakritssmak du vill ha. Eftersom lakritspulvret är sött kan du även minska en aning på mängden socker om du har lakritspulver i kladdkakan.

Du som gillar saltlakrits kan även prova att ha i salmiakpulver. Eller hacka turkisk peppar-karameller i en mortel och blanda i smeten.

Kladdkaka med blåbär

Precis som med hallon kan du välja att blanda i en deciliter färska eller tinade blåbär i smeten eller att bara servera blåbär till kladdkakan. Eller blanda dem i vispgrädden så att den blir snyggt lila.

Kladdkaka med kokos

Blanda i 1 dl kokosflingor i smeten innan du häller den i formen. Du kan även prova att byta ut delar av smöret mot kokosolja.

Kladdkaka utan socker

Här är ett recept på kladdkaka utan socker. Den är sötad med honung och dadlar.

Glutenfri kladdkaka

Receptet på kladdkaka utan socker ovan är även glutenfritt, eftersom den är gjord på mandelmjöl. Dessutom är det ett paleo-recept. Här är ett annat recept på kladdkaka helt utan mjöl eller socker.

Kladdkaka utan ägg

Här kommer ett par recept på kladdkaka utan ägg:

Vegansk kladdkaka

Här är recept på veganska kladdkakor:

Laktosfri kladdkaka

För en laktosfri kaka kan du enkelt byta ut smöret i grundreceptet ovan mot ett laktosfritt smör eller margarin. Du kan även prova något av de här recepten:

Kladdkaka utan mjölkprodukter

Det går bra att byta ut smöret i grundreceptet ovan mot ett mjölkfritt margarin. Eller prova att använda kokosolja i stället för smör. Du kan också prova något av de här recepten:

Kladdkaka utan socker

Här är recept på kladdkaka utan socker:

Nyttig kladdkaka

Vad du menar är nyttigt är förstås upp till dig. Vill du baka utan socker eller med mindre fett? Kanske en utan gluten eller en helt utan animaliska produkter. Beroende på vad du lägger in i begreppet nyttig borde någon av rubrikerna ovan passa dig.

Kladdkaka – fler recept

Här får du ännu fler recept på kladdkaka. De flesta innehåller choklad, men några av dem gör inte det:

Vad är mindfulness?

Mindfulness, vad är det egentligen? Jo, mindfulness, eller medveten närvaro, handlar om att vara helt och hållet här och nu. Koncentrerad på och medveten om det du gör just nu. Det låter ju enkelt, men i vår vardag är vi ofta splittrade. Vi tänker kanske på vad vi gjorde nyss eller igår, eller planerar vad vi ska äta till middag eller göra i helgen. Dessutom har vi datorer och smarttelefoner, mejl och sociala medier som pockar på vår uppmärksamhet på olika sätt. Så hur kan vi göra för att bara vara här och nu – om så bara för en stund?

Mindfulness med naturens hjälp

Ett bra sätt att bli medvetet närvarande är att vara i naturen. Börja med att gå ut en stund. Var uppmärksam på det som du ser, hör och känner. Observera färgerna, dofterna, ljuset och ljuden. Strunta i att försöka fånga upplevelsen på bild för att spara den till senare eller sprida den till andra. Gör en enda sak och fokusera på den fullt ut.

Varför behöver vi vara medvetet närvarande?

Förmågan att kunna vara här och nu har du inte bara nytta av för att kunna njuta av naturupplevelser utan även i din vardag. Om du har för vana att alltid vara någon annanstans i tid och rum är risken stor att du blir stressad och ofokuserad. Även om det känns som om du får mer gjort när du gör flera saker samtidigt är det mer effektivt om du kan fokusera på en sak i taget.

Övning: medveten närvaro eller mindfulness när du äter

Ett annat tillfälle att öva på att vara medvetet närvarande är när du äter. Brukar du se på teve eller läsa något om du äter ensam? Eller kanske jobba? Prova att koncentrera dig helt och hållet på att äta i stället. Använd alla dina sinnen. Hur ser maten ut? Hur smakar den? Hur låter det när du tuggar? Hur känns maten i munnen? Vilken konsistens har den? Vilken temperatur har den? Varje gång du märker att dina tankar går till något annat än ätandet flyttar du tillbaka dem, vänligt men bestämt. Försök att inte värdera dina upplevelser. Tänk alltså inte ”maten smakar gott” utan formulera det i icke-värderande ord. Maten är kanske söt, bitter eller het.

Mindfulness i vardagen

Ett vanligt sätt att öva sig i mindfulness är att meditera. Men du kan även använda vilken vardaglig syssla som helst och göra den medvetet och närvarande. Nästa gång du diskar, borstar tänderna eller dammsuger kan du välja att göra det med ett öppet och nyfiket sinne och koncentrera dig på det du gör. När tankarna vandrar iväg noterar du bara det, utan att döma, och flyttar sedan fokus till din uppgift.

Varför ska man meditera?

Varför ska du lägga tid på att meditera? Jo, om du regelbundet mediterar kan du till exempel

  • minska din stress
  • få lättare att fokusera och koncentrera dig
  • sova bättre
  • få lättare att prioritera
  • få lättare att slappna av
  • öka din livskvalitet
  • få lättare att njuta av naturen och det som är bra i vardagen.

Det finns vetenskapliga studier som visar fysiska skillnader som sker i kroppen när man mediterar. Några exempel:

  • blodtrycket sänks
  • syreförbrukningen minskar
  • andningen och pulsen blir långsammare.

Meditation påverkar även hur hjärnan fungerar och man har kunnat visa att vissa typer av meditation gör att hjärnans tankemönster ändras åt det positiva hållet. Meditation kan även lindra depression, ångest och oro och hjälpa mot smärta.

Meditation är däremot ingen quickfix, och det är viktigt att inte gå in i meditationen och tänka att ”nu nu nu ska jag bli lugn och avslappnad”. När du har fått in vanan att meditera är det meditationen i sig som är målet – de positiva effekterna får du på köpet.

Läs här hur du kan komma igång att meditera.

Finns det olika sätt att meditera?

Målet med meditation är att stilla sitt sinne genom att fokusera och koncentrera sig. Koncentrationen kan vara riktad mot något specifikt, till exempel din andning, ett mantra, ett ljud, en bön, en önskan, något av dina chakran eller något annat. Du kan också koncentrera dig utan att rikta koncentrationen mot något särskilt, bara rikta koncentrationen mot att vara öppen och mottaglig för vad som händer inuti dig eller utanför dig.

Det finns många olika typer av meditation. Här är några av dem:

Zazen – zenmeditation

I klassisk zenmeditation, som också kallas för att sitta i zazen, håller du händerna framför dig i knät med vänster hand vilande i höger och tummarnas toppar mot varandra. Ögonen är halvslutna och mjukt fästa vid en punkt i golvet någon meter framför dig. Om du kan sitta i lotusställning kan du göra det. Annars kan du till exempel sitta på en kudde med korslagda ben, eller på en stol.

Meditationen där du räknar andetag som beskrivs här kan du använda som zazen. En del som mediterar på zazen-vis anser att man inte får ändra ställning, klia sig eller liknande medan man mediterar.

Gående meditation

Meditation kopplar vi kanske i första hand ihop med sittande meditation, men det går även att meditera gående. Ett sätt är att gå ganska långsamt och fokusera på själva gången. Ett annat sätt är att koppla andningen till stegen, till exempel att andas in på fyra steg, vila andningen på två steg, andas ut på fyra steg och vila andningen på två steg.

Mindfulnessmeditation

Mindfulness, eller medveten närvaro, handlar om att vara fullständigt här och nu och koncentrerad på det du gör just nu. En mindfulnessmeditation kan till exempel se ut så här:

Sitt i en ställning som du kan sitta kvar i en stund. Låt händerna vila i varandra eller på dina lår. Blunda eller fäst blicken mjukt på en punkt på golvet framför dig. Notera för dig själv var du befinner dig i tid och rum. Börja med att bli uppmärksam på dina andetag. Notera vad som händer i kroppen när du andas in och när du andas ut. Du behöver inte göra något särskilt med andningen, bara var uppmärksam på den och återkom till den under meditationen om du känner att dina tankar bär iväg någon annanstans.

Därefter har den här meditationsövningen fyra steg, där du blir medveten om

  1. dina tankar
  2. dina känslor
  3. förnimmelser i kroppen (stel i ryggen, hungrig, foten har somnat …)
  4. sinnesintryck (en bil på gatan utanför, ett vinddrag, solen som lyser in genom fönstret …).

Stanna kvar i varje steg i några minuter och bara var uppmärksam utan att värdera. När du har gått igenom de fyra stegen sitter du kvar en stund och bara vilar uppmärksamt i nuet.

Meditation finns inom många religioner, men det går lika bra att meditera utan att vara knuten till någon religion.

Prova gärna även att meditera i grupp. Det kan vara en annan upplevelse än att meditera på egen hand.

Hur mediterar man?

Vill du hitta lugnet i tillvaron? Är du ofta stressad? Vill du börja meditera men vet inte hur man gör? Du behöver ingen utrustning, och det krävs inga förberedelser. Det enda du behöver är att avsätta en liten stund. Du kan börja med fem minuter. Efter ett tag kan du utöka den tiden.

Det finns många olika sätt att meditera. Här får du ett sätt som du kan börja med. Vi tar den korta versionen först:

Kom igång och meditera – den korta versionen

Hur mediterar man? Det här är ett enkelt sätt:

  1. Sitt still.
  2. Räkna dina andetag varje gång du andas ut.
  3. När du kommer till tio börjar du om på ett igen.

Det är allt!

Kom igång och meditera – för dig som vill veta mer

Så enkelt kan det alltså vara. Men gissningsvis vill du veta lite mer. Därför kommer här en längre instruktion för samma sätt att meditera:

  1. Välj en lugn plats där du vill meditera.
  2. Stäng dörren om dig och berätta för eventuella övriga familjemedlemmar att du behöver vara ostörd i fem minuter.
  3. Stäng av telefonen och andra störningsmoment. (När du har mediterat ett tag vill du kanske i stället utmana dig själv genom att utsätta dig för störningar.)
  4. Hitta en meditationsställning som passar dig. Om du sitter på golvet med korslagda ben är det bra om du kan sitta på en kudde eller två så att du får ner knäna i golvet. Sitt med ryggen rak, men överdriv inte. Det är inte meningen att du ska sitta och spänna dig under meditationen. Om det inte fungerar för dig att sitta på golvet kan du sitta på en stol. Att meditera i liggande ställning kan vara svårare eftersom det finns risk att du somnar eller glider in dvala, men om det är den position som fungerar för dig så är det naturligtvis bättre att meditera liggande än att inte meditera.
  5. Samla ihop händerna på något sätt.
  6. Ägna gärna någon minut åt att känna efter hur det känns i kroppen och sinnet just nu. Notera hur det känns utan att döma eller försöka ändra något.
  7. Fokusera på din andning. Notera att du andas in och vad som händer i kroppen då. Notera att du andas ut och vad som händer i kroppen då.
  8. Börja räkna dina andetag varje gång du andas ut.
  9. Om du vill kan du tänka att när du andas in så tar du in energi genom en punkt strax under naveln och när du andas ut så sprids den energin i hela kroppen.
  10. När du har räknat till tio andetag börjar du om från ett igen.
  11. Det är allt! Om det dyker upp tankar under meditationen flyttar du bara vänligt men bestämt – utan att döma – tillbaka ditt fokus till att räkna andetag. En vanlig missuppfattning är att meditation handlar om att få stopp på tankeflödet. Meditation handlar snarare om att notera de tankar som dyker upp utan att fastna vid någon av dem och utan att döma dem. Sedan återvänder du till ditt fokus.
    Fem minuter kan vara lagom att börja med. Du kan sätta en klocka om du vill. När du har mediterat några gånger ökar du tiden till tio minuter och så småningom gärna till femton. När du har mediterat en längre period kommer du kanske att vilja meditera i 30 minuter – ibland eller som daglig rutin. Men det är inget du behöver tänka på i början.

Det här är ett sätt att meditera, men det finns många fler. Läs mer om olika sätt meditera.

Meditation kan vara en del av en religion eller någon annan andlig tradition, men det behöver inte vara det. Du kan meditera enbart för de goda effekter som meditationen ger.

Hur ska jag hinna meditera?

Men hur ska jag hinna meditera? Tid att meditera är inget som du kommer att få plötsligt en dag. Du måste själv ta dig den tiden. En bra utgångspunkt är att börja med fem minuter om dagen. Om det känns omöjligt kan du till exempel börja med med fem minuter varje lördag och söndag. Du som lever varannanveckasliv med barnen mediterar kanske fem minuter om dagen varannan vecka till en början.

Hitta den tid som passar dig bäst för att meditera. Är det på morgonen före frukost? På lunchen? Precis före läggdags. Se till att få in det som rutin att du sätter dig och mediterar på den tiden som du har bestämt.

Vad hände när Sydostasien drabbades av en tsunami 2004?

Den 26 december 2004 klockan 01:58 svensk tid (07:58 lokal tid) skedde en jordbävning i havet utanför den indonesiska ön Sumatra. Jordbävningen gjorde att havet kom i rörelse och skapade en flodvåg, en tsunami, som orsakade enorma skador på människor och land i många av länderna i Sydostasien.

Hur många som dog i tsunamikatastrofen är inte klart, men det finns siffror på mellan 220 000 och 300 000 personer. Flera miljoner människor blev hemlösa.

Jordskalvet uppmättes till 9,3 på richterskalan, och det är det näst största skalv som någonsin har uppmätts. Skalvet varade i upp till tio minuter.

Tsunamin 2004 – vilka länder drabbades?

De länder som drabbades hårdast av tsunamin 2004 var:

  • Indonesien
  • Sri Lanka
  • Thailand
  • Indien.

Det område i Indonesien som drabbades värst var Acehprovinsen på Sumatra, och då särskilt staden Banda Aceh. Flera städer i Aceh försvann i princip i flodvågen.

Svenska medier skrev framför allt om Thailand, eftersom det var där de flesta svenskar som råkade illa ut befann sig. De flesta svenskar som omkom befann sig i Khao Lak.
Något som vi kanske inte minns är att tsunamin nådde betydligt längre än så, och till och med i östra Afrika (Somalia, Kenya och Tanzania) var det flera hundra som dog i tsunamin. Även ögrupper som Maldiverna och Seychellerna, som ligger mellan Asien och Afrika råkade illa ut.

Tsunamin 2004 – hur många svenskar dog?

Indirekt drabbades även många andra länder, eftersom flera av de drabbade platserna är populära turistresmål. Sverige och Tyskland var de europeiska länder som förlorade flest människor. 543 svenskar omkom i tsunamikatastrofen, varav 542 i Thailand.

Källa: Wikipedia: Jordbävningen i Indiska Oceanen 2004

Vad är en tsunami?

En tsunami kan uppstå av en jordbävning under havsbottnen. När två jordplattor rör sig mot varandra i en jordbävning kommer stora mängder vatten omkring i rörelse. Denna rörelse förflyttar sig sedan i en cirkel från jordbävningen. Medan vågen befinner sig ute på djupt vatten så märks den inte så mycket. Det finns tillräckligt med utrymme för hela vågen att förflytta sig som en pelare från havsbottnen till ytan. Men när tsunamin närmar sig land och det blir grundare pressas vattnet upp underifrån och måste då ta vägen någonstans. Då höjs vattenytan och en våg uppstår som sköljer upp på land. En tsunamin kan även orsakas av ett vulkanutbrott.

Den 26 december 2004 lärde vi oss den hårda vägen vad en tsunami är. Då skapade en jordbävning under Stilla havet en tsunami där uppemot 300 000 människor omkom. Här kan du läsa mer om tsunamin i Sydostasien 2004.

Tsunami – vad betyder ordet?

Ordet tsunami är japanska. Tsu betyder hamn och nami betyder våg. På svenska brukar vi säga flodvåg.

Tsunami – när havet drar sig tillbaka

Flodvågen föregås av en vattenström ut mot havet. Det gör att när flodvågen närmar sig land kommer havsytan först att sjunka med flera meter innan själva vågen sköljer in över land. Det gör att om du befinner dig där det är långgrunt så får du en tsunamivarning några minuter i form av att vattnet drar sig tillbaka innan vågen kommer.

Har det förekommit tsunamier före 2004?

Under 1900-talet har det skett flera stora tsunamier före 2004:

  • på Bali 1917 där 15 000 människor dog
  • i Filippinerna 1976 där 8000 människor dog
  • i Guatemala 1976 där 23 000 människor dog

År 2011 skedde en kraftig jordbävning i Japan som ledde till en tsunami där 18 000 människor dog.

På Wikipedia hittar du en lista över tsunamier genom historien.

Tsunami – vad heter det i plural?

Ordet tsunami böjs en tsunami, flera tsunamier. Detta enligt Språkrådet.

Vad hände i Sydostasien 2004?

Här kan du läsa om tsunamin som drabbade Sydostasien 2004.

Hur kan jag bli av med mitt sötsug?

Drabbas du av sötsug ibland? Här får du tio tips som hjälper sig att slippa sötsuget:

  1. Ät regelbundet och gå aldrig hungrig. Ofta hör man folk prata om “klockan-tre-sötsuget” som om det vore en självklarhet. Om alla åt mellanmål klockan tre skulle det inte vara något känt begrepp. Ha med dig ett par morötter och en näve nötter till jobbet och ät det när du behöver extra energi på eftermiddagen.
  2. Sov tillräckligt. Sömnbrist gör dig godissugen. Om du är utvilad är risken mindre att du petar i dig sötsaker.
  3. Analysera dina vanor. Notera vid vilka tillfällen du äter onyttigheter. Är det framför teven på kvällen? Gör något annat på kvällarna än att se på teve. Ta en promenad, läs en bok eller träffa en kompis.
  4. Skaffa en ny vana. Ett sätt att bryta mönstret kan vara att skaffa en ny vana. Brukar du ta en fika med en kompis på torsdagarna? Äter ni alltid wienerbröd då, fast ni säger till varandra att ni inte borde? Gör något annat nästa torsdag, som inte är sammankopplat med sötsaker. Gå på en konsert eller museum.
  5. Belöna dig själv på något annat sätt. Äter du godis för att belöna dig själv för att du har gjort något bra? Fundera på vad du kan ge dig själv i stället. Kan du köpa en pocketbok eller en tidning i stället för en kexchoklad?
  6. Avstå helt från socker och snabba kolhydrater i två till tre veckor. Att äta mycket socker och snabba kolhydrater kan ge ett sug efter ännu mer. Ett sätt att komma ur det kan vara att avstå helt under ett par veckor.
  7. Ät lördagsgodis. Bestäm dig för att bara äta sötsaker en dag i veckan. När du blir godissugen så behöver du inte tänka “jag får inte äta godis” utan “jag får äta godis på lördag”. Det kan göra det lättare att avstå de andra dagarna.
  8. Ät en bit mörk choklad. En bit mörk choklad kan stilla godisbegäret, men det måste vara riktigt mörk choklad, annars innehåller den en massa socker. Minst 70 procent kakao ska den ha, men gärna 80 eller 90.
  9. Ät lakrits. Om du gillar lakrits kan du ta ett par lakritspastiller som bara består av lakrits och inget socker.
  10. Borsta tänderna. Med nyborstade tänder får du mindre lust att stoppa något i munnen och förstöra den fräscha smaken.

Vad är stevia?

Stevia är en växt, som även heter sötflockel och som kommer från Paraguay. Sötflockeln får den söta smaken av steviolglykosider. De är cirka 300 gånger sötare än socker och går att använda som sötningsmedel.

Sedan 2011 är steviolglykosider, E 960, godkända som livsmedel inom EU. Det innebär att man får sälja livsmedel som är sötade med en viss begränsad mängd steviolglykosider. Själva växten stevia är däremot inte godkänd som livsmedel.

Läs gärna mer om Stevia och steviolglykosider hos Livsmedelsverket. Där står det bland annat så här:

Att märka produkter som innehåller tillsatsen steviolglykosider med uppgiften ”sötad med Stevia” eller liknande är vilseledande. Produkterna innehåller inte stevia utan vissa ämnen, steviolglykosider, som är utvunna ur stevia.

Är stevia naturligt?

Stevia marknadsförs som ett naturligt sötningsmedel. Enligt den här artikeln i DN är det inte mer naturligt än andra sötningsmedel:

Medlet har gått igenom en reningsprocess då man koncentrerar de sötande ämnena. Slutresultatet är inte mer naturligt än något annat sötningsmedel och har lite gemensamt med den ursprungliga plantan, menar Livsmedelsverket.

Är stevia nyttigt?

Är stevia nyttigt? Är det bättre än vanligt socker? I marknadsföringen kan vi läsa att det är kalorifritt och varken påverkar tänderna eller blodsockret. Men det är alltså framställt på tämligen konstgjord väg. Du får själv avgöra om du tycker att det är nyttigt eller inte.

Är stevia farligt?

Vi på allasvaren.se har inte hittat några studier som visar att stevia är farligt. Men man bör inte få i sig mer än den rekommenderade maxmängden på 4 mg per kilo kroppsvikt och dag. Det innebär enligt den här artikeln i SvD att “ett barn på 20 kilo kan dricka en liter läsk sötad med steviolglykosider varje dag under förutsättning att man inte äter något annat med tillsatsen i. Motsvarande siffra för en vuxen som väger 60 kilo är tre liter läsk.”

Är stevia gott?

En del tycker att stevia är gott, andra tycker att det har en konstig bismak.

Är stevia lchf?

Stevia marknadsförs ofta som ett alternativ för den som äter lchf och vill undvika socker, men är det verkligen bättre? Det beror på hur du ser på det. Stevia påverkar inte blodsockret på samma sätt som socker men det kan trigga igång sötsuget på samma sätt. Så här står det i en artikel i SvD:

– Steviolglykosider är inte bättre bara för att de utvunnits ur ett blad. De stimulerar belöningssystemet på samma sätt som socker och andra sötningsmedel. Och även om det inte påverkar blodsockret så håller det vår längtan efter det söta vid liv, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.

Lchf-förespråkaren doktor Annika Dahlqvist säger:

Jag tycker egentligen att vi ska försöka komma bort från den söta smaken. Det finns risk för att bakverk sötade med Stevia Strö kan trigga sötsug, och man kan gå vidare med sockerintag.

Det finns så mycket god LCHF-mat som inte är söt, att det räcker fullt upp för att hålla oss mätta och nöjda och med gott näringsintag.

Lchf-förespråkaren kostdoktorn Andreas Eenfeldt säger:

Själv är jag inget fan av sötningsmedel oavsett ursprung. Jag har aldrig sett Stevia som ”naturligt”. Det är som sagt framrenat ur blad och därmed inte mer naturligt än att snorta kokain (som också är framrenat ur blad).