Kategoriarkiv: Väder, klimat och natur

Vad hände när Sydostasien drabbades av en tsunami 2004?

Den 26 december 2004 klockan 01:58 svensk tid (07:58 lokal tid) skedde en jordbävning i havet utanför den indonesiska ön Sumatra. Jordbävningen gjorde att havet kom i rörelse och skapade en flodvåg, en tsunami, som orsakade enorma skador på människor och land i många av länderna i Sydostasien.

Hur många som dog i tsunamikatastrofen är inte klart, men det finns siffror på mellan 220 000 och 300 000 personer. Flera miljoner människor blev hemlösa.

Jordskalvet uppmättes till 9,3 på richterskalan, och det är det näst största skalv som någonsin har uppmätts. Skalvet varade i upp till tio minuter.

Tsunamin 2004 – vilka länder drabbades?

De länder som drabbades hårdast av tsunamin 2004 var:

  • Indonesien
  • Sri Lanka
  • Thailand
  • Indien.

Det område i Indonesien som drabbades värst var Acehprovinsen på Sumatra, och då särskilt staden Banda Aceh. Flera städer i Aceh försvann i princip i flodvågen.

Svenska medier skrev framför allt om Thailand, eftersom det var där de flesta svenskar som råkade illa ut befann sig. De flesta svenskar som omkom befann sig i Khao Lak.
Något som vi kanske inte minns är att tsunamin nådde betydligt längre än så, och till och med i östra Afrika (Somalia, Kenya och Tanzania) var det flera hundra som dog i tsunamin. Även ögrupper som Maldiverna och Seychellerna, som ligger mellan Asien och Afrika råkade illa ut.

Tsunamin 2004 – hur många svenskar dog?

Indirekt drabbades även många andra länder, eftersom flera av de drabbade platserna är populära turistresmål. Sverige och Tyskland var de europeiska länder som förlorade flest människor. 543 svenskar omkom i tsunamikatastrofen, varav 542 i Thailand.

Källa: Wikipedia: Jordbävningen i Indiska Oceanen 2004

Vad är en tsunami?

En tsunami kan uppstå av en jordbävning under havsbottnen. När två jordplattor rör sig mot varandra i en jordbävning kommer stora mängder vatten omkring i rörelse. Denna rörelse förflyttar sig sedan i en cirkel från jordbävningen. Medan vågen befinner sig ute på djupt vatten så märks den inte så mycket. Det finns tillräckligt med utrymme för hela vågen att förflytta sig som en pelare från havsbottnen till ytan. Men när tsunamin närmar sig land och det blir grundare pressas vattnet upp underifrån och måste då ta vägen någonstans. Då höjs vattenytan och en våg uppstår som sköljer upp på land. En tsunamin kan även orsakas av ett vulkanutbrott.

Den 26 december 2004 lärde vi oss den hårda vägen vad en tsunami är. Då skapade en jordbävning under Stilla havet en tsunami där uppemot 300 000 människor omkom. Här kan du läsa mer om tsunamin i Sydostasien 2004.

Tsunami – vad betyder ordet?

Ordet tsunami är japanska. Tsu betyder hamn och nami betyder våg. På svenska brukar vi säga flodvåg.

Tsunami – när havet drar sig tillbaka

Flodvågen föregås av en vattenström ut mot havet. Det gör att när flodvågen närmar sig land kommer havsytan först att sjunka med flera meter innan själva vågen sköljer in över land. Det gör att om du befinner dig där det är långgrunt så får du en tsunamivarning några minuter i form av att vattnet drar sig tillbaka innan vågen kommer.

Har det förekommit tsunamier före 2004?

Under 1900-talet har det skett flera stora tsunamier före 2004:

  • på Bali 1917 där 15 000 människor dog
  • i Filippinerna 1976 där 8000 människor dog
  • i Guatemala 1976 där 23 000 människor dog

År 2011 skedde en kraftig jordbävning i Japan som ledde till en tsunami där 18 000 människor dog.

På Wikipedia hittar du en lista över tsunamier genom historien.

Tsunami – vad heter det i plural?

Ordet tsunami böjs en tsunami, flera tsunamier. Detta enligt Språkrådet.

Vad hände i Sydostasien 2004?

Här kan du läsa om tsunamin som drabbade Sydostasien 2004.

Kan det vara frost på marken trots att det är plusgrader?

Nej, för att det ska bli frost måste temperaturen vara under noll grader. Enligt SMHI brukar man mäta temperaturen två meter upp från markytan. Marken är ofta kallare än vad luften är på två meters höjd. Det innebär alltså att det kan vara frost trots att det är plusgrader i luften.

Det här gäller förstås även när du själv mäter temperaturen, till exempel om du bor flera trappor upp i ett flerbostadshus. Då kan termometern visa plusgrader utanför ditt fönster samtidigt som det är under noll grader på marken och därmed frost. Fenomenet när det är minusgrader på marken samtidigt som det är plusgrader i luften brukar kallas markfrost.

Källa: SMHI: Frost och markfrost