Alla inlägg av allasvaren

När äter man semlor?

Från början åt vi bara semlor på fettisdagen, som infaller 47 dagar före påsk, det vill säga någon gång i februari eller i början av mars. Det är fortfarande på fettisdagen som vi äter flest semlor i Sverige.

Numera säljs semlor under en betydligt längre period. En del konditorier  har gjort det till sin grej att börja sälja semlorna direkt efter nyår, medan de flesta börjar något senare. På senare år har det även gått att köpa semlor redan före jul.

Den som vill vara lite mer traditionell anser att semmelsäsongen börjar på fettisdagen och sedan varar fram till påsk.  I 47 dagar alltså.

Källartiklar:

Wikipedia: Semla

Wikipedia: Fettisdagen

När ställer vi om mellan sommartid och vintertid?

När är det vintertid?

I Sverige, liksom i resten av EU, ställer vi om klockan till vintertid den sista söndagen i oktober. Klockan 03.00 på natten vrider vi tillbaka klockan en timme så att den blir 02.00, vilket innebär att vi får en extra timme det dygnet.

Att vi ställer om till vintertid innebär att det blir mörkt en timme tidigare på dagen. I gengäld får vi mer ljus på morgonen, något som snart brukar ätas upp av att dagarna blir kortare allteftersom vi närmar oss vintersolståndet.

Vintertid är den benämning som används i folkmun. Den korrekta benämningen är normaltid. Om man vill vara ännu mer korrekt, som till exempel Wikipedia, är det inte heller rätt att prata om normaltid som motsats till sommartid. Normaltid innebär nämligen ”det finns en fastslagen standardiserad tid”. Det korrekta är i stället att prata om att sommartiden börjar och att sommartiden slutar

När är det sommartid?

Hela EU har sedan 1996 gemensam sommartid. Det innebär att såväl Sverige som nästan hela resten av Europa ställer om klockan till sommartid den sista söndagen i mars. Klockan 02.00 ställer vi fram klockan till 03.00 så att en timme ”försvinner”. Det gör att det dygnet bara blir 23 timmar långt.

Att vi ställer om till sommartid gör att vi får långa, ljusa sommarkvällar, medan det i stället är mörkt en timme längre på morgnarna.

Vilket håll ska man vrida klockan när det blir vintertid?

När vi ställer om till vintertid, eller normaltid, vrider vi tillbaka klockan en timme. Den mest kända minnesregeln är att vi ställer tillbaka grillen (eller utemöblerna) in i förrådet eftersom sommaren är slut, och därmed ställer tillbaka klockan.

Vilket håll ska man vrida klockan när det blir sommartid?

När vi ställer om till sommartid vrider vi fram klockan en timme. Den mest kända minnesregeln är att vi ställer fram grillen (eller utemöblerna) inför sommaren och därmed ställer fram klockan.

Källa: Wikipedia: Sommartid

När är det påsk?

Hur kan man räkna ut när det är påsk? Påskdagen är den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som inträffar på eller efter den 21 mars.

År 2019 är påskafton den 20 april, påskdagen den 21 april och annandag påsk den 22 april.

År 2020 är påskafton den 10 april, påskdagen den 11 april och annandag påsk den 12 april.

Vad är då en ecklesiastisk fullmåne? Ecklesiastisk betyder kyrklig (du kanske har hört att det tidigare fanns en ecklesiastikminister och ett ecklesiastikdepartement i Sverige?). Den ecklesiastiska fullmånen behöver inte inträffa samma dygn som den astronomiska fullmånen, alltså den verkliga fullmånen, utan räknas fram enligt en tabell som du kan läsa mer om i Wikipediaartikeln Metons cykel. Ofta inträffar dock den ecklesiastiska fullmånen samtidigt som den faktiska fullmånen.

Tidigare Påskdatum

År 2018 är påskafton den 31 mars, påskdagen den 1 april och annandag påsk den 2 april.

År 2017 var påskafton den 15 april, påskdagen den 16 april och annandag påsk den 17 april.

År 2016 var påskafton den 26 mars, påskdagen den 27 mars och annandag påsk den 28 mars.

År 2015 var påskafton den 4 april, påskdagen den 5 april och annandag påsk den 6 april.

År 2014 var påskafton den 19 april, påskdagen den 20 april och annandag påsk den 21 april.

Källor:

Riksdagens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Wikipedia: Påsk

Vinterdäck – vilka datum gäller?

Vilka datum gäller egentligen för vinterdäck? När får jag ha dem på? När måste jag ha dem på? När måste jag plocka bort dem? Här får du reda på vilka datum som du måste respektive får ha vinterdäcken på.

Vinterdäck – när måste jag ha dem på?

Mellan den 1 december och den 31 mars måste du ha vinterdäcken på om det är vinterväglag. Det innebär att om det är snö, is, snömodd eller frost på vägarna under den här perioden så måste du ha dem på. Om det däremot är barmark och plusgrader behöver du inte ha dem på under den här perioden. Däremot får du ha dem på om du vill, vilket gör att många väljer att ha dem på för att inte tvingas till ett hastigt däckbyte om vädret slår om.

Vinterdäck – när får jag ha dem på?

Dubbdäck får du ha på bilen oavsett väglag under perioden 1 oktober till 15 april. Om det är eller förväntas bli vinterväglag under någon annan tid på året så får du ha dubbdäcken på då också.

Vinterdäck – när måste jag ta bort dem?

Om du har dubbdäck måste du ta bort dem senast den 15 april. Om du har vinterdäck som inte är dubbade kan du ha dem på året runt om du vill. Det är dock inte att rekommendera att ha vinterdäcken på året runt eftersom de ger sämre grepp på vägen.

Din kommun kan ha särskilda regler om dubbdäck

Varje kommun har rätt att ha särskilda regler som förbjuder dubbdäck på vissa vägar eller vägsträckor. Kontrollera med din kommun om det finns sådana regler.

Vinterdäck – källor och mer information

Hur många veckor är det på ett år?

Det går 52 veckor på ett år.

Om vi räknar noga så är ett år 365 dagar, eller 366 om det är skottår. En vecka innehåller 7 dagar. 365 delat med 7 är 52,14. 366 delat med 7 är 52,28. Året har alltså drygt 52 veckor.

Ibland har året en vecka 53

Beroende på vilken veckodag året börjar på kan det därför finnas en vecka 53 i slutet på året. Man blir helt enkelt tvungen att börja på en ny vecka när de 52 veckorna är slut innan året är slut. Det kan också vara så att den 1 januari infaller i denna vecka 53, eller ibland i vecka 52.

Hur vet man vilken vecka det är?

I Sverige har vi en tradition att, som alternativ till datum ibland prata om veckonummer. Det är till exempel vanligt när man talar om vilken vecka sportlovet eller påsklovet infaller. Men många använder även veckonummer till vardags och det är vanligt att få frågor av typen ”Kan vi ta mötet i vecka 7?”

Om du också tillhör dem som aldrig vet vilken vecka du är så kan du titta på vecka.nu.

När är det guldbröllop egentligen?

Guldbröllop firar man när man har sin 50-åriga bröllopsdag. Just det tillfället känner de flesta till, men namnen på de övriga bröllopsdagarna är inte lika känt även om jag tycker de börjar synas i olika sammanhang allt oftare.

Gammal tradition

Enligt gammal tradition ska mannen ge frun en gåva av det material som motsvarar bröllopsdagen.

Namnen på bröllopsdagarna

Vissa dagar har alternativa namn eller förekommer flera gånger, beroende på vilken källa man använder.

1 år Bomullsbröllop
2 år Pappersbröllop
3 år Läderbröllop
4 år Blomster- eller fruktbröllop
5 år Träbröllop
6 år Socker- eller järnbröllop
7 år Ylle- eller kopparbröllop
8 år Gummi- eller bronsbröllop
9 år Linne-, pil- eller keramikbröllop
10 år Tenn- eller aluminiumbröllop
11 år Stålbröllop
12 år Siden- eller silkesbröllop
12,5 år (halvvägs till 25år) Kopparbröllop
13 år Spetsbröllop
14 år Elfenbensbröllop
15 år Kristallbröllop
16 år Fjäderbröllop
17 år Silkesbröllop
18 år Satinbröllop
19 år Galonbröllop
20 år Porslinsbröllop
21 år Nylonbröllop
22 år Jutebröllop
23 år Hampabröllop
24 år Sammetsbröllop
25 år Silverbröllop
26 år Korkbröllop
27 år Dans- eller balsabröllop
28 år Masonitbröllop
29 år Plywoodbröllop
30 år Pärlbröllop
31 år Mahognybröllop
32 år Granitbröllop
33 år Gnejsbröllop
34 år Skifferbröllop
35 år Korallbröllop
36 år Marmorbröllop
37 år Tegelbröllop
38 år Cementbröllop
39 år Godis- eller grafitbröllop
40 år Rubinbröllop
41 år Keramikbröllop
42 år Mässingsbröllop
43 år Plåtbröllop
44 år Nickelbröllop
45 år Safirbröllop
46 år Blybröllop
47 år Kvicksilverbröllop
48 år Zinkbröllop
49 år Aluminiumbröllop
50 år Guldbröllop
51 år Krombröllop
52 år Bronsbröllop
53 år Kopparbröllop
54 år Platinabröllop
55 år Smaragdbröllop
56 år Volframbröllop
57 år Manganbröllop
58 år Bärnstensbröllop
59 år Akvamarinbröllop
60 år Diamantbröllop
61 år Glasbröllop
62 år Topasbröllop
63 år Jadebröllop
64 år Emaljbröllop
65 år Krondiamantbröllop
66 år Uranbröllop
67 år Opalbröllop
68 år Granatbröllop
69 år Briljantbröllop
70 år Järnbröllop
75 år Atombröllop
80 år Platinabröllop

Vilket är vilket av AM och PM?

AM är latin för ante meridiem, vilket betyder före middag. AM betyder alltså förmiddag.

PM är latin för post meridiem, vilket betyder efter middag. PM betyder alltså eftermiddag.

I vissa språk används AM och PM för att tala om vilken tid på dygnet det är. Man säger att klockan är 10.42 AM, vilket betyder att klockan är 10.42 på förmiddagen. På svenska använder vi i stället en 24-timmarsklocka. När vi säger att klockan är 10.42 så menar vi på förmiddagen. Om vi vill ange tidpunkten som infaller tolv timmar senare säger vi i stället att klockan är 22.42.

På svenska finns förkortningarna fm. och em. De används dock inte på samma sätt. (Vi säger alltså inte att klockan är 10.42 fm. utan att den är 10.42 på förmiddagen.)

Du som vill ha en minnesregel för vilket som är vilket av AM och PM kan till exempel tänka att A kommer före P i alfabetet och att AM därför kommer före PM på dygnet.

Källartiklar:

Wikipedia: 12-timmarsklocka

Wikipedia: Post meridiem

Wikipedia: Ante meridiem

Tar vattnet i Kalifornien slut av mandelodling?

Du har kanske hört talas om att det i Kalifornien går åt så mycket vatten för att odla sötmandel att grundvattnet tar slut och jordarna förstörs? Om inte så kan jag tipsa om att lyssna på Sveriges Radios Matens pris, närmare bestämt det avsnitt som heter Vattnet och nötterna. Det är därifrån som jag får den fakta om mandelodling som jag skriver om i det här inlägget.

Välj sötmandel från andra ställen än Kalifornien

Kort sammanfattning för dig som inte orkar plöja igenom ett långt inlägg: Sötmandel som odlas i Kalifornien bevattnas med dricksvatten och gör att grundvattnet håller på att ta slut och jorden förstörs. Välj mandel som inte kommer från Kalifornien om du inte vill bidra till detta.

Sommaren 2016 tog jag reda på var den mandel som jag hittade i livsmedelsbutikerna kommer ifrån. I min undersökning var det ingen ekologisk mandel som kom från Kalifornien, så om du bara köper ekologisk mandel kommer du långt. De här märkena kan du äta mandel från, eftersom de odlas på andra platser i världen:

  • Pearls of Samarkand
  • Garants ekologiska
  • Renée Voltaires mandelsmör
  • mandel, mandelsmör och mandelmjöl från Kung Markatta
  • Urtekram
  • ekologisk mandel från Sellton
  • Saltå kvarn
  • Biofood
  • mandelgrädde från Ecomil
  • mandelmjölk från Alpro.

De här märkena bör du undvika om du inte vill äta sötmandel från Kalifornien:

  • icke-ekologisk mandel från Sellton
  • Eldorado
  • Icas eget märke
  • Coops eget märke
  • Änglamark.

Nu vet du i princip det du behöver veta för att göra ett medvetet val. Ta med dig listan ovan till mataffären. Självklart är inte alla mandelsorter med i den här undersökningen, så om din mataffär har andra sorter får du googla dem – eller mejla och fråga. Vill du veta mer? Läs gärna resten av inlägget också.

Mandelodlingen i Kalifornien tar slut på dricksvattnet

Kaliforniens bönder odlar 80–90 procent av all världens mandel. Eftersom klimatet är varmt behöver mandelträden vattnas. Tidigare byggde man kanaler som ledde ner vattnet från floderna, men på sistone har det varit mycket torrt i Kalifornien och man måste borra för att få vatten. När vattnet i brunnarna, som även är dricksvatten i det här området, sinar så måste man borra djupare. När man borrar för mycket pressas marken ihop och håligheterna där vattnet finns försvinner. Det betyder att om det blir mer torka framöver kan allt dricksvatten ta slut. Och det kan ta hundratals år för vattnet att fyllas på igen.

Undvik mandel från Kalifornien

Betyder det här att vi inte ska äta mandel, det som är så nyttigt? Nej, du behöver inte avstå helt från mandel; det räcker med att undvika mandel från Kalifornien. Det odlas mandel även på andra delar av planeten, till exempel i Spanien och Italien. Dessutom finns det mandel från Uzbeikstan som växer vilt och som i inslaget från Matens pris sägs vara ännu nyttigare än de odlade, eftersom de innehåller fler fytokemikalier som stärker vårt immunförsvar.

Var odlas mandeln i mataffären?

Så hur kan vi veta var mandeln odlas? Det är tyvärr inte så enkelt som att bara läsa på förpackningen i affären, eftersom mandeln sällan är märkt med odlingsland. Själv har jag tidigare lite slarvigt tänkt att ”så länge jag köper ekologisk mandel är det väl lugnt?” Men nu bestämde jag mig för att faktiskt ta reda på var min mandel kom ifrån. Dags för lite ordentlig research, helt enkelt. Faktiskt har de flesta mandelproducenterna information på sina webbplatser om var mandeln odlas. De som inte hade det skickade jag ett mejl till, och inom en vecka hade alla svarat.

Ingen av de ekologiska mandelsorter som var med i min undersökning kom från Kalifornien, så tricket att bara köpa ekologisk mandel räcker faktiskt långt. I de fall jag fick svaret att mandeln kommer från USA har jag inte ställt följdfrågor utan antagit att det betyder att de odlas i Kalifornien.

Här kommer en lista över de mandelproducenter som jag kollade upp och var deras mandel odlas:

Producent: Lemberona
Märke: Pearls of Samarkand
Produkt: Vildväxande mandel från Uzbekistan
Odlas: nej, växer vilt i Uzbekistan

Producent: Axfood
Märke: Garant
Produkt: Ekologiska hela sötmandlar, Ekologiska mandelspån
Odlas: Spanien

Producent: Axfood
Märke: Garant
Produkt: Ekologiska hackade sötmandlar
Odlas: Turkiet

Producent: Renée Voltaire
Märke: Renée Voltaire
Produkt: Mandelsmör
Odlas: Sicilien

Producent: Kung Markatta
Märke: Kung Markatta
Produkt: Sötmandlar, Mandelsmör, Mandelmjöl
Odlas: Italien

Producent: Urtekram
Märke: Urtekram
Produkt: Mandlar
Odlas: Spanien

Producent: Sellton
Märke: Sellton
Produkt: Mandel
Odlas: USA

Producent: Sellton
Märke: Sellton
Produkt: Ekologisk mandel
Odlas: Spanien

Producent: Axfood
Märke: Eldorado
Produkt: Sötmandel (olika varianter, till exempel hel, hackad och skållad mandel)
Odlas: USA eller Australien

Producent: Axfood
Märke: Eldorado
Produkt: Rostade och saltade mandlar
Odlas: USA

Producent: Saltå kvarn
Märke: Saltå kvarn
Produkt: Mandlar
Odlas: Sicilien (mandlarna bevattnas inte)

Producent: Biofood
Märke: Biofood
Produkt: Mandel
Odlas: Spanien

Producent: Ecomil
Märke: Ecomil
Produkt: Mandelgrädde
Odlas: Spanien

Producent: Alpro
Märke: Alpro
Produkt: Mandelmjölk
Odlas: södra Europa

Producent: Ica
Märke: Ica
Produkt: Mandel (olika varianter)
Odlas: främst i Kalifornien, även från Australien. ”Vissa delar av vårt sortiment såsom hackad eller skivad mandel kommer från Spanien.”

Producent: Coop
Märke: Coop och Änglamark
Produkt: Mandel (olika varianter)
Odlas: USA

//Jenny Forsberg, allasvaren.se

Chiapudding – hur gör man det?

Chiapudding går att göra på många sätt. Gemensamt brukar vara att det går lätt och snabbt att fixa (fast du behöver ofta låta den stå några timmar eller över natten). Det är gott. (Och du: om det inte är gott får du experimentera dig fram eller googla nya recept tills du hittar ett som du gillar. Mat ska vara gott!) Dessutom innehåller grundingrediensen i chiapuddingen – chiafrön – massor av nyttigheter. Chiafrön innehåller gott om proteiner, antioxidanter, omega 3 och kalcium. Och så är de snälla mot magen.

Det sägs att om du ska kunna ta upp nyttigheterna ur chiafröna så behöver du slå sönder dem innan du använder dem, till exempel med hjälp av en mortel.

Chiapudding med kokosmjölk eller annan vegomjölk

Jag tycker att kokosmjölk gör sig extra bra i chiapudding. Den är tjock och ger en extra krämig pudding. Men det går bra att använda någon annan vegomjölk också. Kanske gör du hemmagjord nötmjölk?

Rör ihop följande för en portion pudding:

  • 0,5 dl chiafrön
  • 2 dl vegomjölk
  • en nypa vaniljpulver
  • eventuellt någon sötning, till exempel agavesirap, men det blir gott även utan.

Låt stå i kylskåpet över natten. Ät med till exempel blåbär, banan och hasselnötter.

Chiapudding med choklad och banan

Det här receptet på chiapudding är också enkelt. Du behöver ingen matberedare och inga andra köksredskap än en bunke och en gaffel. För en matportion eller två efterrättsportioner behöver du:

  • 3 bananer
  • 2-3 msk rå kakao, gärna rå
  • 2-3 msk chiafrön
  • 2 msk agavesirap
  • 1 msk kokosolja
  • en nypa salt
  • en liten skvätt lime
  • ½-1 dl vatten

Gör så här:

  1. Mosa bananerna i en bunke med en gaffel.
  2. Blanda i resten av ingredienserna utom vattnet.
  3. Rör i lite vatten i taget och prova dig fram till hur mycket du behöver. Konsistensen ska vara tjock, inte vattnig.
  4. Smaka gärna av och se om du vill ha i mer agavesirap. De söta bananerna väger inte upp den bittra kakaon tillräckligt, utan det behövs en hel del sötma.
  5. Ställ in i kylskåpet en stund. Över natten går bra om du ska äta den till frukost. Annars räcker det med 20 minuter eller så, eftersom chiapuddingen redan har en tjock konsistens. Och om du har bråttom kan du för all del äta den direkt 🙂

Servera gärna med något syrligt. Granatäppelkärnor eller apelsinklyftor tycker jag är gott.

Chiapudding med blåbär

För två portioner chiapudding med blåbär behöver du:

  • 3–4 bananer
  • 4 dadlar
  • 4 msk chiafrön
  • 2 msk sesamfrön
  • 3 dl blåbär eller andra bär
  • 2 msk kakao, gärna rå

Om du har hemma kan du gärna ha i 1 dl fryst acaijuice, 2 msk acaipulver eller något annat bärpulver eller 2 msk nyponskalmjöl för att få ännu mer antioxidanter. Men det går lika bra utan.

Gör så här:

  1. Kör allt i matberedaren.
  2. Häll upp i två skålar.
  3. Låt stå i kylskåpet i 20 minuter – eller över natten om du ska äta chiapuddingen till frukost.

Servera gärna med gojibär på.

Smaklig måltid!

Är ingefära nyttigt?

Ingefära mot illamående

Ingefära hjälper också mot illamående, till exempel vid åksjuka och graviditet. Det finns forskning som visar följande positiva effekter av ingefära:

  • Vissa studier visar att en del symptom vid åksjuka minskar om man äter ingefära. Det är framför allt kräkningar och kallsvettning som minskar, inte själva illamåendet. Andra studier visar dock att ingefära inte hjälper lika bra som medicin mot åksjuka.
  • Ingefära kan minska illamående och kräkningar hos gravida kvinnor om den tas under en kortare period – inte längre än fyra dagar.
  • Vissa studier – fast här verkar resultatet osäkert – visar att ingefära minskar illamående, men inte kräkningar, efter cellgifter.
  • Två studier visar att ingefära minskade illamåendet efter en operation. Men det finns också en studie som visar att det inte hjälpte.
  • En studie visar att ingefära minskade smärtan vid artros i knäna. Men även där fanns det en studie som inte visade några resultat. Och det kan ta några veckor innan ingefäran ger resultat.

Ingefära för hjärtat

Det finns också preliminära studier som visar att ingefära kan sänka kolesterolvärdet och hindra blodet från att levra sig, vilket i sin tur kan förebygga hjärtsjukdomar.

Ingefära mot allt möjligt

Här följer några åkommor som ingefära sägs vara bra mot:

  • gaser i magen
  • magsår
  • inflammationer
  • ledbesvär
  • högt blodtryck, stroke och hjärtsjukdomar
  • höga kolesterolvärden
  • matsmältningsproblem
  • förkylning
  • migrän och annan huvudvärk
  • slem i halsen
  • blodproppar
  • verkar kunna ha positiva effekter vid äggstockscancer

Planen är att fylla på den här artikeln med vetenskapliga källor så fort tid finns. Den källa vi använde när vi skrev artikeln finns tyvärr inte kvar på nätet, vilket förstås kan vara ett varningstecken. Så länge får vi nöja oss med att säga att inte alla av dessa effekter är vetenskapligt bevisade, men att ingefära är nyttigt och gott. Allra nyttigast sägs den vara om du använder den färsk. Men självklart kan du även använda den torkade och malda kryddan.

//Jenny Forsberg, allasvaren.se