Från början åt vi bara semlor på fettisdagen, som infaller 47 dagar före påsk, det vill säga någon gång i februari eller i början av mars. Det är fortfarande på fettisdagen som vi äter flest semlor i Sverige.

Numera säljs semlor under en betydligt längre period. En del konditorier  har gjort det till sin grej att börja sälja semlorna direkt efter nyår, medan de flesta börjar något senare. På senare år har det även gått att köpa semlor redan före jul.

Den som vill vara lite mer traditionell anser att semmelsäsongen börjar på fettisdagen och sedan varar fram till påsk.  I 47 dagar alltså.

Källartiklar:

Wikipedia: Semla

Wikipedia: Fettisdagen

När är det vintertid?

I Sverige, liksom i resten av EU, ställer vi om klockan till vintertid den sista söndagen i oktober. Klockan 03.00 på natten vrider vi tillbaka klockan en timme så att den blir 02.00, vilket innebär att vi får en extra timme det dygnet.

Att vi ställer om till vintertid innebär att det blir mörkt en timme tidigare på dagen. I gengäld får vi mer ljus på morgonen, något som snart brukar ätas upp av att dagarna blir kortare allteftersom vi närmar oss vintersolståndet.

Vintertid är den benämning som används i folkmun. Den korrekta benämningen är normaltid. Om man vill vara ännu mer korrekt, som till exempel Wikipedia, är det inte heller rätt att prata om normaltid som motsats till sommartid. Normaltid innebär nämligen ”det finns en fastslagen standardiserad tid”. Det korrekta är i stället att prata om att sommartiden börjar och att sommartiden slutar

När är det sommartid?

Hela EU har sedan 1996 gemensam sommartid. Det innebär att såväl Sverige som nästan hela resten av Europa ställer om klockan till sommartid den sista söndagen i mars. Klockan 02.00 ställer vi fram klockan till 03.00 så att en timme ”försvinner”. Det gör att det dygnet bara blir 23 timmar långt.

Att vi ställer om till sommartid gör att vi får långa, ljusa sommarkvällar, medan det i stället är mörkt en timme längre på morgnarna.

Vilket håll ska man vrida klockan när det blir vintertid?

När vi ställer om till vintertid, eller normaltid, vrider vi tillbaka klockan en timme. Den mest kända minnesregeln är att vi ställer tillbaka grillen (eller utemöblerna) in i förrådet eftersom sommaren är slut, och därmed ställer tillbaka klockan.

Vilket håll ska man vrida klockan när det blir sommartid?

När vi ställer om till sommartid vrider vi fram klockan en timme. Den mest kända minnesregeln är att vi ställer fram grillen (eller utemöblerna) inför sommaren och därmed ställer fram klockan.

Källa: Wikipedia: Sommartid

Hur kan man räkna ut när det är påsk? Påskdagen är den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som inträffar på eller efter den 21 mars.

År 2019 är påskafton den 20 april, påskdagen den 21 april och annandag påsk den 22 april.

År 2020 är påskafton den 10 april, påskdagen den 11 april och annandag påsk den 12 april.

Vad är då en ecklesiastisk fullmåne? Ecklesiastisk betyder kyrklig (du kanske har hört att det tidigare fanns en ecklesiastikminister och ett ecklesiastikdepartement i Sverige?). Den ecklesiastiska fullmånen behöver inte inträffa samma dygn som den astronomiska fullmånen, alltså den verkliga fullmånen, utan räknas fram enligt en tabell som du kan läsa mer om i Wikipediaartikeln Metons cykel. Ofta inträffar dock den ecklesiastiska fullmånen samtidigt som den faktiska fullmånen.

Tidigare Påskdatum

År 2018 är påskafton den 31 mars, påskdagen den 1 april och annandag påsk den 2 april.

År 2017 var påskafton den 15 april, påskdagen den 16 april och annandag påsk den 17 april.

År 2016 var påskafton den 26 mars, påskdagen den 27 mars och annandag påsk den 28 mars.

År 2015 var påskafton den 4 april, påskdagen den 5 april och annandag påsk den 6 april.

År 2014 var påskafton den 19 april, påskdagen den 20 april och annandag påsk den 21 april.

Källor:

Riksdagens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Wikipedia: Påsk

Det går 52 veckor på ett år.

Om vi räknar noga så är ett år 365 dagar, eller 366 om det är skottår. En vecka innehåller 7 dagar. 365 delat med 7 är 52,14. 366 delat med 7 är 52,28. Året har alltså drygt 52 veckor.

Ibland har året en vecka 53

Beroende på vilken veckodag året börjar på kan det därför finnas en vecka 53 i slutet på året. Man blir helt enkelt tvungen att börja på en ny vecka när de 52 veckorna är slut innan året är slut. Det kan också vara så att den 1 januari infaller i denna vecka 53, eller ibland i vecka 52.

Hur vet man vilken vecka det är?

I Sverige har vi en tradition att, som alternativ till datum ibland prata om veckonummer. Det är till exempel vanligt när man talar om vilken vecka sportlovet eller påsklovet infaller. Men många använder även veckonummer till vardags och det är vanligt att få frågor av typen ”Kan vi ta mötet i vecka 7?”

Om du också tillhör dem som aldrig vet vilken vecka du är så kan du titta på vecka.nu.

AM är latin för ante meridiem, vilket betyder före middag. AM betyder alltså förmiddag.

PM är latin för post meridiem, vilket betyder efter middag. PM betyder alltså eftermiddag.

I vissa språk används AM och PM för att tala om vilken tid på dygnet det är. Man säger att klockan är 10.42 AM, vilket betyder att klockan är 10.42 på förmiddagen. På svenska använder vi i stället en 24-timmarsklocka. När vi säger att klockan är 10.42 så menar vi på förmiddagen. Om vi vill ange tidpunkten som infaller tolv timmar senare säger vi i stället att klockan är 22.42.

På svenska finns förkortningarna fm. och em. De används dock inte på samma sätt. (Vi säger alltså inte att klockan är 10.42 fm. utan att den är 10.42 på förmiddagen.)

Du som vill ha en minnesregel för vilket som är vilket av AM och PM kan till exempel tänka att A kommer före P i alfabetet och att AM därför kommer före PM på dygnet.

Källartiklar:

Wikipedia: 12-timmarsklocka

Wikipedia: Post meridiem

Wikipedia: Ante meridiem